Relationer

Jag har alltid varit en människa som tycker om att ha folk omkring mig. Jag gillar att umgås, diskutera, skratta och helt enkelt få kontakt med andra människor. Jag vet att jag inte skulle klara av mitt liv utan mina medmänniskor. Att ha relationer, hållande sådana, till människor omkring sig är ytterst viktigt. Att ha två föräldrar som älskar en och som vill ens bästa och gör allting för det, att ha syskon som man kan göra alltmöjligt med, leva sitt unga liv med, att ha goda vänner som man kan berätta allting till, skratta och gråta med, grubbla över saker med och att ha andra vänner som man blir glad av att träffa och vill vara med dem för just deras egen skull. Tack Gud att jag är välsignad med alla dessa människor!

Varje människa är unik (vilken klisché, dock en sann sådan). Gud har skapat alla till sin avbild, men vi har alla fått en egen vilja och en egen personlighet. Vi är oss själva. Vi skall våga vara oss själva också. Jag tycker om att träffa nya människor, lära känna dem och tycka om dem för den de är. Att få en chans att lära känna en ny person är nog fint! Är det inte underligt hur vi människor kan vara så olika, men ändå tycker vi om varandra precis som den andra är. Vi känner till den andras dåliga sidor, men bryr oss inte om dem, för han/hon har så många goda sidor som vi hellre fäster oss vid. Det finns en särskild människa som man helst talar om vissa saker med, någon som du vet att tycker mycket om att höra just det du har att berätta. Tänk på den härliga känslan när du träffar en vän du inte har talat med på länge och sen går timme efter timme till att catch up vad om har hänt :). Man vill veta hur ens vän mår, vad som har hänt i dens liv.

Jag blir varm inombords varje gång jag tänker på någon av mina vänner och hur jag älskar att vara med varendaste en av er! Tänk, att bara genom att tänka på en människa smyger ett småleende på läpparna :). Tanken att man har en så stark relation till en människa att även om man itne har setts på många månader (år) så möts man som de bästa vänner igen och är glad av att se sin vän välbehållen. Hur ofta tänker man inte på sina vänner och undrar hur de mår och längtar efter att få träffa dem. Såsom Paulus.

Trots alla relationer till människor är vår relation till Gud viktigast av alla relationer. Tänk att Gud tänker på oss som sina barn, sina bästa vänner. Precis vad vi tänker om våra vänner, som vi längtar efter dem och vill vara med dem så tänker Han på oss. Men mycket mycket mer. Han ÄLSKAR oss villkorslöst, helt fullständigt. Han vet också om våra goda och dåliga sidor, men när vi ber om förlåtelse för våra synder glömmer Han bort dem förevigt och ser oss helt rena och goda. Inför Honom skall vi vara som vi är inför vänner, vi vill möta Honom, vi vill höra vad Han har att säga till oss (genom Bibeln), vi vill skratta med Honom och gråta inför Honom. Gud skall vara för oss som den bästa av vänner och som en Far som vill det som är bäst för oss för att Han älskar oss. Vi skall ha Gud inför våra ögon hela tiden. Tänka på Honom i varje situation vi hamnar i och be om att Han tar hand om oss. För det gör Han verkligen!