Evigheten i sikte (uppdaterad!)

-Hanna, du ser verkligen glad ut? Hur var det i Vasa?
-Helt underbart!
... så går flickan hela dagen och ler som aldrig förr! Hon har verkligen rörts av den helige Ande!

Den 26-28.1 var jag (ännu för en vecka sedan) påväg till UK i Karis. Jag var lite nedstämd och såg inte framemot den helgen. I kyrkan den söndagen väcktes i mig en tanke: att göra allt för att få fara till Vasa på SLEF-läger iställe. Så jag gjorde allt och på tisdagen var allt klart för min resa till Vasa :). Nu i efterhand kan jag säga att Gud svarade på bön och ledde mig till Vasa för att fira en välsignad helg!

"Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. " 2Kor. 4:18

Vecksolutet började på fredag(morgon) kl. 13:06 då tåget stack iväg. Benjamin och jag försökte planera ungdomsarbetet i tåget, men de blev mest till annat. I Parkano gick loket sönder och jag var småfrustrerad och trodde vi skulle missa tågbytet i Seinäjoki :D. Men allt gick väl och vi fick verkligen byta i Seinäjoki och detta gladde mig några gånger under resan :D. Dock bytte vi denhär gången tåg istället för kläder. Framme i Vasa packade vi väskorna i Tiainens bil och åkte till en kebabmesta. Efter de åkte vi till Evangeliska Folkhögskolan (EFÖ), anmälde oss och strax började jag skaka. Uppe i festsalen satt flickorna, intet ont anande :P och väntade på att programmet skulle börja. 10 före 7 stiger pojkarna och jag in i salen. Nina ser mig, Netti ser mig, Johi ser mig... Ett skrik. Flickorna tittar alldeles överraskade på mig och rusar för att omfamna mig (fint ord eller hur?). Ett glatt återseende och ett stort leende på allas läppar resten av kvällen. Mina kindmuskler blev sjuka av så mycket glädje :). På kvällen fick vi sedan se en film, The forbidden peace, som handlade om hur judar och araber (dödsfiender) omvänder sig och blir kära vänner. Mycket bra film! I vårt lilla rum tar Cristine, Nina, Netti, Johi, Sofia, Sofie och jag fram våra Biblar på natten och läser i Efesierbrevet och ber. Välsignat!

"Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet." Ef. 4:22-24

På lördagen fick vi första gången lyssna till Johan Candelin, helgens huvudtalare. Han talar om oss människor i världen, men med ett evighetsperpektiv. Gud är evig och vill dela evigheten med oss. Det val vi gör i tiden är avgörande för var vi kommer att befinna oss i evigheten! I Jesus Kristus erbjuds evigt liv i himlen för dem som tror. Är det väl med min själ? Candelin är en otroligt inspirerande man som har varit med om mycket och delar med sig av vad han har sett och hört så att alla får veta. Kina, Indien, Sri Lanka... you name it! De finns kristna överallt och Guds rike växer överallt (70 000 nya kristna varje dag)!

"Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus." Joh. 17:3

Till lunch (se bild ovan) åkte vi till samma kebabmesta som kvällen före, åt, talade, skrattade och blev belåtna och åkte tillbaka. På EFÖ gick vi på ett seminarium om nådegåvor, talare: Johan Eklöf. Seminariet var riktigt bra, vi skall inte vara så rädda för nådegåvor. De ges till alla och den gåvan som ges till oss kan vi inte säga nej till, utan vi skall använda den enligt vår bästa förmåga. Efter kaffe fick vi lyssna på Candelin igen, denhär gången om att vi skall låta Jesus regera i våra liv. Vi skall vara såsom Jesus. Vi skall demonstrera Guds rike med hurdana vi själva är, proklamera det och invitera till Guds rike. Vi är som månar som Gud (solen) lyser på så att vi kan lysa. Till slut skall Jesus komma för att återupprätta Guds rike. Igen fick jag erfara vilket engagemang Candelin har i att föra framåt Guds rike. Hur människor runtom i världen sprider evangelium trots förföljelse och hur Gud så mäktigt påverkar där Guds rike finns!

"Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. " Matt. 5:10

På kvällen fick vi middag och sedan var det dags för festkväll: Praise club, Maria Cederholm, några talare och till sist nattvard och lovsång. Guds närvaro kändes så starkt där i salen, det var härlig gemenskap vid nattvarden och senare sjöng vi till Herrens ära. Underbar lovsång, avlösande tårar, bön och förbön. Gud har gett mig så mycket i mina vänner! Vi fortsatte kvällen på McDonalds i form av intressanta diskussioner med Gädda om inre mission, församlingar o sånt. 1-tiden for vi tillbaka mot EFÖ och satt ännu uppe o talade tills sängen kallade halv 3.

Trötta vaknade vi sista morgonen till morgonmål, halvtimmes bön och mera Johan Candelin. Att be ½h i början på dagen var upplyftande. Johan Candelin tog upp att vi skall dela med oss av allt vi har, främst den tro vi har. Vi skall hålla fast vid Bibeln och veta att vi för den skull kommer att få lida smälek. Men djävulen förmår inte stoppa Guds rike, bara den yttre kyrkan. Där Guds Ord finns kommer folk att samlas ända tills Jesus kommer tillbaka. Men vi skall samla flera människor till Guds rike! Jag har verkligen blivit inspirerad av Candelin. De människor han presenterar, kristna som på bekostnad av sitt liv för budskapet framåt. Vilken tro de har!

"Inte heller skall man kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Ty se, Guds rike är mitt ibland er." Luk. 17:21

Kl. 13 var det avslutningsgudstjänst där Evangelicum sjöng och Candelin predikade. Efteråt sprang jag för att dricka kaffe, hämtade väskorna kramade om flickorna och så skjutsades vi till Vasa tågstation. Första tågresan satt vi bara och tala och var glada över en helg som överträffat alla förväntingar. Byte i Seinäjoki :D (denna gång bytte vi också bara tåg) och sedan nörda ja mig hela resan från Seinäjoki hem. Väl hemma åkte vi ett gång till Hesburger med Jan och Tommy som firade sista timmen av sin första loma. Riktigt glada pojkar var det nog :).

Denhär helgen betydde verkligen mycke för mig. Evigheten skall ständigt vara i våra tankar. Vi kan dö vilken minut som helst och då skall vi vara beredda. Vi skall föra ut Guds rike till dem som inte ännu tror. Där är min utmaning nummer 1. Vi skall be mera, för det vi ber om i Hans namn har Gud lovat att vi skall få. Det är utmaning nummer 2. Det som betydde mycket för mig i Vasa var den troendes gemenskap vi kunde ha unga och gamla. Guds rike ligger inte förankrad i någon församling, den finns där de väckelsekristna (de som tror och för vidare) är. Denhär helgen var många troende kristna samlade i Vasa och Herren var där och rörde vid många. Lovsången, bönen och Guds Ord stod i centrum och jag kände verkligheten i orden "där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem." Han talade till oss genom Johan Candelin och många andra. Han gav oss hopp, kraft och nya idéer.

"Han predikade Guds rike och undervisade med stor frimodighet om Herren Jesus Kristus utan att bli hindrad." Apg. 28:31

Idag har jag sedan försökt leva enligt allt som jag hade lärt mig på lägret. Jag fick dessutom en fin chans att diskutera alla nya saker med Ina idag :). Så insåg jag en sak: Gud har gett mig gåvan att lätt bli bekant med nya människor. Denhär gåvan är mitt redskap till att föra folk till Guds rike. Han skall ge mig kraft att göra Hans verk. Herren har dessutom gett mig kristna vänner till att uppmuntra mig i tron, till att vara trossystrar och -bröder med mig och dessa vänner är jag beroende av. Ännu idag går jag omkring på rosa moln, kanske känslan snart avtar, men den nya insikten skall hållas kvar. Tack Herre för allt jag har fått vara med om under veckoslutet i Vasa!

"Han sade: Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!" Mark. 1:15

Post scriptum. Kolla gärna följande länkar:

http://www.worldevangelicalalliance.com/

http://www.martyrkyrkansvanner.net/index.php?option=com_content&task=view&id=68&Itemid=42

http://www.korsetsbudskap.nu/lidandekristna.kb1.03.html

Måndag

"Han låter snö falla som ull, rimfrost strör han ut som aska." Ps. 147:16

Gud har igen visat hur härlig den jord är som Han har skapat. Vit vacker snö, smällande kyla. Dethär kallar jag vinter. Tack gode Gud för vädret! De e minst -15 grader nu därute, man fick riktigt fundera vad man brukar ha på sig dagar som denna. Tillochmed solglasögon kom väl till pass idag. Glädje :).

Jo, så inleddes alfakursen idag. Programmet för varje måndag ser ut såhär: 18:30 mat, 19 föredrag, 19:45 kaffe, 20 diskussion, 21 slut. Föredraget idag hölls av medicinedoktor Karl von Smitten och ämnet var "Kristen tro-på vilka grunder". von Smitten inledde genom att bläddra i lilla Katekesen och kolla hur utförligt trosbekännelsen förklaras där. Sedan undrade han hur man kan tro på detta? Sedan benade han ut tro, hur den uppstår, att den baserar sig på tillit, att vi inte kan nå tron genom enbart förståndet och hur vi genom att tro kan vara med om stora saker. Han tog upp särskilt Hebreerbrevet och jag plockade ut vers 6, men läs gärna hela kapitlet.

"Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom. " Hebr 11:6

Vidare fortsatte von Smitten med att ta upp den helige Ande. Att vi endast kan tro genom den. Tron kan vi söka och uppehålla genom att umgås med det som är kristet: rannsaka Bibeln, be, vara i troendes gemenskap... I vår diskussionsgrupp talade vi om hur vi kristna är i särställning. Vår gud väntar inte på att vi skall komma och tillbe honom, utan Han kommer till oss, kallar på oss. Jag har fått allt av Gud utan att jag själv har gjort något för det och jag behöver inte utföra några gärningar mera, bara tro på Honom och leva i den tron.

"Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. " Rom.4:5

"Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" " Joh. 11:25-26

Middag och ostar

Inlägg 151. 1+5+1=7, alltså Guds siffra :). Lovsång och älskade vänner kan göra en glad fastän jag hela dagen har varit sur och butter, men främst trött. Gudstjänst och bibelgrupp idag.

Igårkväll ordnade Anni en efterlängtad middag och ostkväll. De var min idé för Anni hade funnit och smakat den åh så ljuvliga chevrén. Så Anni, Mary och jag träffades fyratiden hos Anni, så for vi på matuppköp, fixade maten och beundrade Annis städade lägenhet. Ca 18 kom resten av gänget för att fira vår tjejkväll. Vi satte oss sex flickor runt bordet och började med fiskgratäng, potatismos och grönsaker. När de tagit slut fick vi kaffe och glass (Anni kör glassbil :P). Vi satt där och talade för de var alltför länge sen vi alla gymnasievänner hade träffats senast. De aktuella ämnen var gardiner, ansiktsvård, designerkläder, filmer och filmstjärnor, hår och frisyrer, telefoner och kroppsvård och så återkom vi till samma ämnen i några omgångar :D. Nä, nog tala vi om studier en liten beskärd del också. Det märktes nog att vi var bara tjejerna och bra så! När maten och glassen började smälta tog Anni fram massor batong, ostar och mera ostar :P. Vi alla åt oss alldeles mätta, som tur kunde vi lägga oss på sängen för att vila magen... Efter 12 skjutsade Kika mig till järnvägsstationen och så satt ja hemvägen i ett tåg fullt med lördagsnattsfolk och läste Principals of human anatomy and physiology. De va lite mer än komiskt :D. Hela kvällen hade varit så rolig, skön och skrattrik. Att träffa gamla vänner och få babbla me dem som förut och höra om deras liv är så uppiggande och man undrar varför man har låtit det gå så länge innan man tog kontakt :). Men tack alla ni fina flickor!

Paradigmskifte

Efter att i mer än 6 år ha fått sitta på Baggis och lyssna, skratta och sjunga med Mannu o Magdis, njuta av deras otroligt goda humor, firat sommardagar på Björkebo och tagit emot undervisning från dem är det nu Benjamins och min tur att ta över. Det känns ytterst vemodigt, nervöst, men samtidit e ja förväntansfull.

Idag fira vi avskedsbaggis för Mannu och Magdis. Vi fick tårta istället för den vanliga pastan och som program var det Kuutamolla. M&M berätta om deras mokun på Björkebo och Johannes fick också försöka ljuga en omgång. De va jätterolit att höra på när de berätta om va allt de har gjort (ja vet att mycke förblev osagt) och till oss som lyssnade dök egna mokun upp i huvudet, många saker som säkert är bra att inte dela med sig. Kanske vi har en hel del mer att berätta om många år :P.

Nu ser ja framemot att själv få börja en epok som andra ungdomar kan komma ihåg om många år när de blir tid för oss att sluta. Ja kan själv ännu komma ihåg min första baggis, hösten 2000 när Jan sku börja skriftskolan. Antalet ungdomar var ganska litet, men redan då var det skön stämning, roliga diskussioner och kristen samvaro. Snart blev ja bekant med Björkebo och nu har antalet ungdomar ökat, kristna aktiviteter för unga har också ökat i antal och gemenskapen är super! Mannu och Magdis har verkligen satt en god grund för ungdomsverksamheten som vi nu får fortsätta på.

Några goda råd fick vi av våra stora förebilder:
Keep it simple stupid.
Less is more.
Sedan skall vi försöka utveckla ungdomsarbetet enligt vad vi tror att behövs, men det mesta skall nog hållas som det alltid har varit :). Jag ber att Gud leder vårt arbete så att vi tjänar Honom bäst.

"Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. " Apg. 20:28

Solus contra mundum

På sistone, under den tiden Jan har varit fängslad i Dragsvik, har jag tänkt på hur vi människor är skapade till att leva i gemenskap, i gemenskap med Gud och i gemenskap med varandra. Vi behöver andras närvaro. Därför är fängelse (syftar inte på SA här) ett så brutalt straff för många. Man blir borttagen från de man älskar och de som älskar en. Såklart har man möjlighet att socialisera inne i fängelset, men utbudet är begränsat och allt sällskap är inte till godo. Dessutom finns det sånt som heter "eristysselli" där man är helt isolerad från andra människor, tom. för en lägre tid. De som fullgör sin militärplikt för tillfället är inte i så dålig ställning som många fångar, men de tas också bort från sin familj och sina vänner, dock kan de hitta gott sällskap i sin stuga.

I mina öron låter det inte så hemskt att vara ensam eller vara ifrån sina kära. Det beror på att jag aldrig hamnat ut för en sådan situation. Men de e fascinerande hur beroende vi är av andra människor. En kristen skulle inte klara av att vara kristen helt ensam, trots att man kan tro det, fungerar det inte i längden. En ensam människa söker sig också till folkrika platser bara för att få vara bland folk (dock ändå ensam). Fast man ibland kan trivas helt ensam märker man efter en hel dag ensam hemma att man verkligen saknar sällskap. Ändå kan sällskap innebära att man bara "är" i närvaro av dessa personer. Man behöver inte ens tala till varandra. Lite liksom atomer. De är inte helst ensamma utan bildar gärna tillsammans molekyler. Men även de som känner sig helt ensamma är ändå inte ensamma (haha!). "Se, den tid kommer, ja, den har redan kommit, då ni skall skingras var och en åt sitt håll och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, ty Fadern är med mig." Joh. 16:32

Ibland om man städar skåp för bättre ändamål kan man finna små lappar med massa text och klotterier. Dessa härstammar från en förgången tid då små flickor hade stora hjärtesorger och skrev i förtvivlan om nätterna då de inte fick sömn. Så nu får ni smaka på frukten av denna produktion.

Living a lonely heart
"When your head drops down in your sweaty hands,
the tears come streaming down.
You wont raise your head 'cause you know there'll be no one there.
You know you're all alone.

Living a lonely heart,
you are living a lonely heart

The tears wont stop, you cant find any peace.
The pain tares you apart.
The only comfort you find is the embrace of your own arms.
'Cause you are all alone.

Living a lonely heart,
you are living a lonely heart

You open the window and listen to voices of strangers.
The talk calms you down,
but you know you'll never have anybody talking to you.
You are all alone.

Living a lonely heart,
you are living a lonely heart..."

You carry me

"Sometimes, it's hard to believe in You.
Sometimes, I lose all my faith in You.

But still You're here by my side,
holding my hand, heeling my heart,
You won't let me slide.
When I have given up all hope,
You carry me.

Sometimes, friends do come first.
Sometimes, money is my thirst.

But still You're here by my side,
holding my hand, heeling my heart,
You won't let me slide.
When I have given up all hope,
You carry me."

Hanna Järveläinen 8.6.2003

Andligt upplyftande dag

Åh hur jag älskar söndagar! Jag får sova länge, gå i kyrkan och vara på bibel- och bönegrupp :). Idag hade vi dessutom glädjen att vara ute med grannbarnen och bygga snöslott, snögubbe, ha snökrig och dra omkring dem i pulka :P. Efter bibel- och bönegruppen for vi ännu o spela lätkä så hela dagen har varit riktigt skön.

Andra söndagen efter trettondag och Henrik Perrets avskedsgudstjänst. Vi klädde oss lite mer festligt och åkte till kyrkan i god tid. Tills kl. 12 var kyrksalen helt full. Det var 4 tjänsteförrättande(?) präster: Perret, Sandell, Franzén och Fernström. Ja njöt till 100% av gudstjänsten. Ja var int alls trött och kunde koncentrera mig till fullo. Allan inledde, Halvar fortsatte och Henrik predikade. Hans predikningar har alltid talat till mig, så även denna. Han talade om Jesus och bröllopet i Kana (Joh. 2:1-12). Att vinundret verkligen var ett under, ett första under som inledde Jesu verksamhet. Att bröllopet symboliserar vår (brudens) eviga gemenskap med Herren (brudgummen). Att det är viktigt för oss att ha Jesus som en del av våra liv. Hur viktigt det är att vi talar om vår tro (behandlades i förra inlägget). Att vi skall följa Jesu mors råd: "Gör vad han än säger till er." I slutet av predikan tackade han alla i församlingen, alla medarbetare osv. Då fick ja en så vemodig känsla att ja började gråta. Ja själv börja nämligen tänka på alla de situationer som jag har talat med/träffat Henrik. Hur han har varit en stor förebild för mig och en glädje att lyssna till varje gång han predikar. Man förstår nog inte hur bra man har det före det tas bort från en. Som tur kommer han ändå att ännu vara med på alfakursen och hoppeligen annars också i församlingen. Efter predikan var det nattvardsgång och jag bara kände sån glädje av att få vara i kyrkan med alla dessa vänner, sjunga, be och höra Guds Ord. När högmässan var slut fortsatte firandet i församlingssalen med kaffe och tårta och några tal och till slut psalmen "O hur saligt att få vandra". Tack Henrik! :)

På kvällen kl. 18 hade vi bibel- och bönegrupp för första gången iår. Vi samlades riktigt lämpligt många kring Apg. 4. Mycket diskussion om att med sin mun bekänna Jesus, frimodighet (fri, modig, het). "Vi för vår del kan inte tiga med vad vi har sett och hört." Och vilket bönesvar lärjungarna som bad med Petrus och Johannes fick. De bad om frimodighet och "när de hade slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord". Amen Halleluja! Efter diskussionen delade vi upp oss i flickor och pojkar och gick för att be. Hur glad ja e att vi e så många att vi kan dela upp oss! :D Vi tre flickor fick förbön var och en på sin tur. En sån kraft förbön har! Jag kände mig så lugn och en sån Gudsnärvaro. Tack Herre!

Vers 4 ur psalm 576
" Här vi skiljs ifrån varandra,
här är möda, sorg och strid,
men uti den gyllne staden
snart vi mötas får i frid.

Härligt sången den skall brusa,
stark som dånet av en vattenflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod."

Under gudstjänsten sjöng vi psalm 464, av Jan Hellström, med musik av Henrik Perret. Citerar verserna 2 och 4.
"Vi ber att du atr i din tjänst vår gemenskap,
vår kraft - utan tanke på lön
och låter vårt liv bli en gudstjänst på jorden,
en tjänst i bön.

Vårt liv har vi fått för att växa tillsammans,
att spegla ditt himmelska ljus,
att leva i kärlek, att öppna för andra
vår dörr, vårt hus."

Beslut (förnyat inlägg!)

Jag har beslutat mig för att
1. Sitta endast 1h per dag vid datorn (om jag råkar hamna stå vid en dator räknas det också)
2. Föra dagbok över de kristna föredrag jag får lyssna till
3. Bjuda in mina icke-kristna vänner till alfakursen i vår

Inspiration till beslut nr. 3 fick jag till en början på nyårslägret, efter det påminde Herren mig genom Lukasevangeliet och imorse på alfamötet tog kyrkoherden igen upp hur viktigt det är att vi kristna missionerar, speciellt i vårt eget land och bland våra vänner.

"Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen men sedan inte kan göra något mer. Jag vill visa er vem ni skall frukta. Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Honom skall ni frukta." Luk. 12:4-5

"Jag säger er: Den som bekänner mig inför människorna, honom skall också Människosonen bekänna inför Guds änglar. Men den som förnekar mig inför människorna skall bli förnekad inför Guds änglar. " Luk. 12:8-9

"När man ställer er till svars i synagogor och inför makthavare och myndigheter, så gör er inga bekymmer för hur ni skall försvara er eller vad ni skall säga. Ty den helige Ande skall i den stunden låta er veta vad ni skall säga." Luk. 12:11-12

Vi har två mål som kristna. Dels att leva våra liv till Herrens ära så att vi på den yttersta dagen skall få komma till Hans eviga rike, men dels också att samla våra medmänniskor till detta eviga rike. Missar vi på nåndera av punkterna når vi alltså inte det slutliga målet. Jesus säger i Lukasevangeliet såhär: ”Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.” Vi skall alltså vara oerhört varse om både vårt eget kristna liv och våra vänners. Jag vet hur pinsamt det känns att tala om Jesus med sina vänner. Vilken oerhörd tröskel man måste gå över. Vilka mängder av snusk, elakheter och annat skräp man talar med vännerna om, men trossaker är av någon anledning tabubelagt. I Matteusevangeliet 12:36 står det såhär: ” "Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag". Denna oerhörda rädsla att tala om de viktiga sakerna trots att Jesus har gett oss ett löfte att sätta orden i vår mun (se Luk. 12:11-12 ovan).

I Lukas 6 liknas vi kristna med träd och det talas om att vi skall bära frukt. Denna frukt är just de mänskor som vi för till Jesus.
”Det finns inte något bra träd som bär dålig frukt, inte heller något dåligt träd som bär bra frukt. Ett träd känner man igen på frukten. Inte plockar man väl fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar? ” Luk. 6:43-44

Fredagmorgon

Oj va skönt det känns me en dunjacka på sig i -5 graders kyla :). Sen e träden lite frostiga och me snö på marken ser de riktigt fint ut. Igår fick vi spela hockey o de kändes så skönt once again. Spelet va lite kråtigt, men såfort vi blev flera va de riktigt skoj :P. Idag blir de tantsähly istället, men kanske vintern håller i sig så får vi oftare spela lätkä.

Ja tycker om att sitta i bussen. Om ja far lika tidigt som idag (7:45) sover ja nog mest. Annars läser ja gärna Uutislehti 100, eller sitter o tittar på de samma utsikterna som ja ser varje morgon. Men olika mänskor e de som tur varje morgon och eftermiddag i bussen så dem e de intressant att följa med. Sen har man tid att tänka i bussen. Trots att man e omgiven av 30 okända mänskor e man ändå ensam (ifall att ingen bekant kommer in i bussen). Man får lovligt bara sitta 25 minuter/15 minuter (beroende på destinationen) och fundera :). Skönt.

Oj, men strax börjar föreläsningen. Eller idag e de räkneövning, så lite intressantare lektion kan ja se framemot. Trevligt veckoslut tillönskas alla läsare!

No snow :(

Så otroligt eländigt att det inte finns någon snö. I mitt fotoalbum finns ett foto från när jag var 2-3 år gammal. Det är januari, Jan o jag e ute med mamma i parken o det finns ingen snö på marken. Många gånger har ja tittat på det fotot och undrat hur det kan vara möjligt att det inte fanns snö, i januari!?! De vintrar jag kommer ihåg har dte alltid funnits snö och jag har alltid varit ute o byggt snötunnlar, spelat lätkä, åkt pulka eller bara härjat i snön :). Men var är min älskade snö nu? Jag börjar bli desperat!
En kvinna har det allt lätt. Är hon på dåligt humör finns de två saker som hjälper bombsäkert: choklad och shopping :D. Ända sen första advent har jag bara ätit choklad så denna gång kan inte teobrominets uppiggande effekt hjälpa mig. Istället har jag gjort diverse uppköp. Från Sportland hitta ja en vacker korallröd Puma t-shirt, från Stockmann en röd lång polotröja, från Anttila Voices From The FIFA World Cup-CD och från Stadium mitt största fynd: en lång, blå Everest dunjacka :). Så nu räknar ja med att de ska bli en kall vinter ännu iår :D.

Jan är nu inne i armén för tredje dagen. Ja tror att han inte hoppas på snö just nu, eller sen kunde de vara bra med lite snö, bara de int e så kallt. Igår ringde han och han har väl inte precis så festligt roligt därinne. Men det sägs att de första dagarna e de värsta och bara man håller ut så länge så orkar man nog fortsätta. Ja har int hört av Otto eller Tommy, men knappast firar de alltför vilt de heller. Men dessa tre gossar sätter sitt hopp och sin tröst till Jesus så helt ensamma e de inte där :). Men ni får gärna be för dem att de int ska hajoo helt. Tack för mig.

Uppdatering 11.1.2007
"Vilken härlig dag, tack gode Gud för vädret!" Oj vi fick lite snö ida, dessutom e de så kallt att man kan spela hockey. Gud svarar på bön, tack!

Totally meaningless ironic text filled with sarcasm and hidden humour

Life isn't boring. It's just that school is and when school takes a lot of time in life, life might sometimes seem boring although it's not. I did find plants kind of interresting when I had to deal with them (living things) at the departmentstore, but now when I only get to read about them and listen to unengaging lectures, my interrest fades. Besides my boring biologylessons I failed in two courses so I have to rewrite those tests. Hurray! Oh I wish it was weekend already!

I can't understand why people have such a need to tell other people about everything they see, feel and do. Isn't it much easier just to keep everything to yourself and give little information to others only when absolutely needed? Furthermore, people are enormously bad at keeping secrets. You can trust a person to keep your secrets only if you know some of their secrets that they don't wan't you to reveal. Always thinking about what could benefit ME the most... We people just are so incredibly curious and have an undying want to share things. Maybe it's because we're not sure of ourselves? We need somebody elses opinion so that we know we aren't making the wrong desicions. Eventhough it's good to have people you trust and to whom you can turn to for advice, it's important to trust yourself and your own opinions aswell. Some things are best to be kept only by yourself.

(Please do not get offended by this text, because this is no cake, it is humour, not directed to any specific person!)

Sista lediga veckan

Ojoj hur livet har varit en enda fest sedan nyåret :D Nej, vänta, på tisdagen festades de ju int :P. Måndan skrev ja redan om, kort sagt var de en pyjamasdag. På tisdagen och onsdagen shoppa jag; hoppeligen får ja fortsätta reashoppa denhär veckan. På onsdagkväll hade vi folk över hos oss och vi titta sista delen av Lord of The Rings. Vad otroligt bra de alla tre filmerna är!!!

På torsdagen var vi bjudna till Tommy, film igen, denhär gången några som int särskilt föll mig in i smaken: Without a paddle och Dumb and Dumberer: when Harry met Lloyd. Men sällskapet och shipsen är väl det viktigaste? :D På fredan bjöd Sanna oss till henne och vi såg igen två filmer: en gammal Oceans 11-stils film som ja int minns namne på och så Lethal weapon I. En soffa suffered minor damages dessutom. På lördan höll Anu spelkväll och knytkalas: vi upptäckte skojiga ställningar med Twister, nya ord med Alias och sen fick vi träffa Anus sköthund som pissade på Twister. Hundar...

Söndagen var då den mest spännande dagen för oss alla som hade haft fest 4 kvällar i rad. Sista dagen före skolorna/armén skulle börja. På morgonen steg vi upp till kyrkan kl. 10. Eller vi flickor och Jan steg upp ännu tidigare för att ställa fram kyrkaffe redan kl. 9. Högmässan med predikan av Halvar Sandell var ytterst givande. Han talade om dopet och dess betydelse samt hur man nöddöper en döende. Det var nattvard och hela gudstjänstens tid var ja så glad att få sitta just där, bland vänner och höra Guds Ord och få motta Hans kropp och blod. Halleluja!

På kvällen kl. 17 (egentligen redan före!) började folk strömma in till oss igen. Vi hade bakat och städat hela tiden efter kyrkan och var glada att få ta emot så många gäster. Kvällen började med köttpiroger och smörgåstårta och småprat. Snart förflyttade vi oss framför TV:n för att vittna Lampikoski&Lundqvist senaste produktion: The Megamasters! Filmen var superrolig och hade några kristna inslag fast den (väl?) bara var en vanlig film om fyra pojkar :D. Efter filmen började vi fira avskedfest för Jan, Otto och Tommy. Vi hade bakat en TJ 362 kaka som de glada pojkarna och andra gästerna åt upp snabbt. Trots att det några försökte undvika att tala om armén, var detta the main subject under kvällen. För att visa till de vänner som inte hade sett Kronobyungdomarnas lovsångsvideo satt vi den på och njöt av lovsång, senare blev det Celine Dions tur. Partyt slutade i god tid för de flesta hade en tidig morgon att vakna upp till.
Jag önskar alla en god skolvecka eller lycka till i armén! Gud välsigne er!

Ny termin

Snart börjar jullovet vara slut för min del. Snart måste ja också packa upp mitt nyårsbagage :D. Snart måste jag låta julen vara slut i mitt rum och ställa mig in för en ny termin. För allmänhetens tillkännagivande så är jag knappast någon växtvän; min lilla julcypress, Chamaecyparis Lawsoniana Ellwoodii mini, dog för några dagar sedan och slängdes ut idag. Den såg fin (eller iaf grön) ut ännu, men den var livlös och trots mångfacetterade vattningsförsök och torkningsförsök därefter avled den troligen för några dagar sedan :(. Efter att den älskade cypressen avlägsnats från rummet så blir det tid för resten av julpynten att också tas bort. Vad ytterst vemodigt.

Alla av våra vänner gör inte sina skrivbord i ordning för skolstarten igen. Vissa skall nämligen in i den mycket högt aktade Finska Armén. Deras tåg, buss eller vilket färdmedel de än använder sig av bär av till väst på måndagen, detta till ära ordnas en avskedsfest och filmpremiär (Henrik Lampikoskis och Mokus Lundqvists nya film) hos oss på söndagkväll. Välkomna alla som vill lämna avsked åt våra hjältar :D.

Carpe Diem!

Jag tror att människan är kortsiktig. Trots mina otaliga försök att planera min framtid långsiktigt misslyckas jag oftast. Efter gymnasiet hade jag en plan att komma genast in till medi, studera mig färdig på 6 år, gifta mig, få barn och leva lycklig i alla mina dar. Ganska naivt nog :D.

"Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga tystas i mörkret, ty av egen kraft är ingen stark." 1Sam. 2:9

Först denhär sommaren insåg jag detta. Att man inte bara kan lita på egen förmåga utan Gud kanske har en helt annan plan för en som man för stunden inte ser. Skulle jag ha kommit in på medi genast skulle ja int ha fått uppleva allting som jag nu har fått uppleva dessa 1½ år. Kanske hör det inte till Guds plan att jag nu heller skall komma in. Men jag skall låta Gud leda mig. För stunden känns det att medi ännu är mitt kall, men jag skall nog hålla andra möjligheter öppna också.

"Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga." Matt 6:34

Detdär med att människan är kortsiktig är väl så vi skall vara. Vi skall leva var dag till Guds ära eftersom var dag är en gåva av Gud och varje dag kan vara vår sista. Naturligtvis skall man göra planer, men man skall ha ögonen på det som är av betydelse här i livet. En sak: det eviga livet. Många gånger kan det hända att man gör sig bekymmer för något långt in i framtiden, t.ex. ett inträdesförhör eller studentskrivningar. Trots att denna stress är ideligen närvarande kan man för stunden glömma bort det om man gör något roligt. Man kan njuta av en rolig film t.ex. fastän man egentligen är stressad.

Samtidigt är människan nog på ett sätt långsiktig. Hon drömmer om framtiden. Är hon i en period som inte är så behaglig så blickar hon in i framtiden och längtar efter bättre tider. Men så tror jag att vi är menade att vara. Vi skall inte bekymra oss för framtiden, Gud har ju hand om oss :), men vi skall planera vårt liv.

"Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? " Matt. 6:26

Vi skall alltså göra planer för framtiden, medvetna om att Gud har en plan för oss och vi skall be att Han leder oss och sträva efter att våra planer går i enlighet med Hans. Men vi skall inte överdrivet oroa oss över vår framtid, just p.g.a. samma Guds omsorg om oss. Vi skall koncentrera oss på det väsentliga, dvs. vårt liv efter döden, men också göra vårt bästa med det liv vi har fått till låns av Gud.

"Människans hjärta tänker ut sin väg, men HERREN är den som styr hennes steg." Ords. 16:9

Bön från 1901

Gör mig ödmjuk
Ett jag beder: gör mig ödmjuk, Jesus,
mera ödmjuk under lifvets öden,
ödmjuk när det går mig väl i allting,
ödmjuk uti glädjen som i nöden,
nöjd och stilla, då du vill mig fostra
för det lif, som segrar öfver döden.

Gör mig ödmjuk; ty mitt eget hjärta
är så stolt, att det vilt knappast taga
mot den hjälp, du mig för intet skänker.
Gif mig mod att jag må tidigt draga
korset, som du lagt uppå min skuldra!
Gif mig sorg och glädje, nåd och aga.

Jesus, ack, jag vet vid dina fötter
är det bäst, att ständigt vara stilla.
Men så mycket, mycket finns, som söker
att mig locka bort, mig göra illa.
Lär mig därför alltid vara ödmjuk,
att jag måtte undfly världens villa.

Herre, blif du själf mitt föredöme,
ty det finns i hela världen vida
ingen ödmjuk såsom du, min Jesus;
du har vandrat vägen, lärt att lida,
du har tåligt låtit världen smäda
och du vet hur hjärtesåren svida.

Blott uti ett ödmjukt, helgadt hjärta
kan din kärleksmakt du uppenbara.
Endast den, som ödmjukt här vill lefva,
kan ditt rikes hemlighet förklara;
därför ett jag beder: o, min Jesus,
lär mig ödmjuk, ödmjuk, ödmjuk vara!

Ett nytt år

Gott Nytt År 2007!

Mitt nya år började igårnatt kl. 00:00 med skålande, sedan raketer och fortsatte med Trivial Pursuit och skratt i goda vänners sällskap. Enligt tradition (sedan minst 20 år tillbaka) firade vi nyår med gamla vänner från Lahtis. Vi myste (tråmades) 4 ungdomar på baksätet för att Freja kom med i vårt nyårsfirande iår. 3-tiden var vi hemma, gick ganska kvickt och sova därför att vi var mycket trötta efter vår vistelse i Österbotten och nyårsnatten. Vi vaknade efter 12, åt gröt och började titta på Lord of The Ring, The two towers (extended version) och fortsatte med konfektaskarna där vi lämnat dem före vi åkte till norr. Mitt i filmen hade vi paus och åt nyårsmiddag. Pappa hade hittat ett recept av Timo Koivusalo så han och mamma hade förberett råa oxfiléer med riven pepparrot, en sås med pepparrot och smetana samt potatis. Läckert! Efter middagen såg vi filmen till slut, gick i bastu och tittade bilder från vår Österbottenresa och den lovsångsdvd vi fick i julklapp, oj va Mamma tyckte om den!

Förra nyåret skrev jag en summary över hur mitt år 2005 hade varit. Är mycket oengagerad att göra det nu, men there's plenty of time så får se vad denna text blir till. År 2006 har varit mitt livs bästa år, eller det år jag har mest roliga minnen ifrån och de dåliga sakerna har tiden förskönat :D. Många nya, fina upplevelser, massor härliga nya människor, en hel del andligt och psykisktmognande. Ett helt år till i mitt livs historia. Våren gick som vanligt (usch att säga sådär) åt till att läsa till inträdesförhör, sommaren var jag mycket med Sofie och andra vänner hemifrån och från Kronoby (kommun). Jag var mest borta hemifrån på läger eller resor, men hann nog vara med min familj också. På hösten började jag läsa biologi på Universitetet och så jobbade jag som barnvakt åt 5 härliga flickor då och då. Jag har under hösten och före julen också jobbat på Stockmann och det har varit en upplevelse. Från år 2007 väntar jag mig mycket: jag hoppas få en studieplats som jag kan fortsätta studera på i många år, jag hoppas lära känna ännu mera människor och sprida Guds budskap till dem och jag hoppas att min nya post som ungdomsledare i församlingen skall vara givande både för andra och mig själv.

Jag tar härnäst upp fem områden inom mitt liv och berättar vad inom dem har förändrats eller hållits samma och hur jag skall utveckla dem vidare.
1.Trosliv. Jag har definitivt vuxit mycket i min tro, efter sommaren blev jag en aktivare bibelläsare och på sommaren/hösten har jag haft tid att jobba med det religiösa. Hela mitt liv kretsar runt min tro, det präglar allt jag gör och jag vill tro att jag har blivit öppnare med min tro. Inom församlingen har vi forsatt med massor aktiviteter och vi har börjat koncentrera oss mera på den aktiva tron och på att studera Bibeln och grunda våra åsikter i vad den säger. År 2007 skall jag fortsätta jobba med att bli öppnare med min tro och regelbundet läsa Bibeln.
2. Vänner och familj. Jag har hållit kvar mina gamla vänner, koncentrerat mig mera på de kristna vännerna och mindre på de icke-kristna. Jag har fått många nya vänner och lärt känna många vänner bättre. Jag har haft mindre tid med familjen än tidigare, men jag har nog hunnit umgås med dem också och tycker lika mycket om dem nu och de mår bra :).
2b. Kärlek. Jag har säkert varit förtjust många gånger under året och jag har lärt mig en massa nya saker om kärlek (både eros och agapé, men här menar jag eros). Jag har ännu inte hittat mannen i mitt liv, men jag låter Gud ta hand om det när tiden är rätt.
3. Hälsa. Jag har varit frisk hela året. Kanske var jag förkyld nångång på våren. Jag har motionerat lite mera och fortsatt punttisbesöken med Anni. Jag har ännu ibland svårt att andas och nu i november bröt nånslags eksem ut på mitt ansikte. Jag skall försöka hinna med ett läkarbesök i januari.
4. Utbildning. Jag har läst mest biologi under året och det har varit riktigt intressant. I juli fick jag veta den krossande nyheten att jag inte kommit in till medi, men iår skall jag försöka pånytt. Jag har tänk ta sjukis som ett alternativ iår och även denna sak lämnar jag i Guds händer. Må Hans vilja ske.
5. Ekonomi. Iår har jag spenderat pengar på det avnliga: kläder, väskor och skor. Min grderob börjar vara fulländad så jag hoppas att jag kan spara in på shopping iår. Jag har tjänat in pengar genom att vakta barn, vara hjälpledare på läger och vara försäljare på Stockmann.

Jag tror att ni läsare hellre läser ett mycker för långt inlägg än två medel för långa inlägg så jag tränger in i detta inlägg även vår vistelse i Österbotten. Det började med att Freja, Emma och Tommy kom till oss på julgröt kl. 10:30 på onsdagmorgon (27.12). Sedan en lång bilfärd upp, vi åkte via Idepark i Tammerfors; Finlands största köpcentrum! och åt i Jalasjärvi tillsammans med Sandells som också var påväg uppåt. Väl framme i det mörka Österbotten åkte vi rakt till Anus där vi hade ett överraskningsparty för Otto. På plats träffade vi en massa vänner och hade en superkväll!

Nästa morgon spela vi hockey i Kronoby ishall, helt spegelblank is och helt ljuvligt att få glida fram friktionsfritt på isen. Svettiga och lite skadade blevo vi. Efteråt var vi bjudna till Lyttbackas på lunch. Flickorna hade fixat god mat och så slappade vi oss i de sköna fåtöljerna tills vi 6-tiden åkte mot Johis på filmkväll. Kvällen var mycket lyckad, god mat och roliga filmer :). Tack Johi! På fredagmorgon hockey igen och sedan lunch hos Johis (Freja och jag sov hos Sofies) och sedan körde vi ännu norrut mot Kokkola.

Nyårslägret i Kokkola var en underbar upplevelse! Mycket bra lovsång, jag fick gå på förbön, vi gick på promenader i staden, lyssnade på fina bibelstudier av Vesa Ollilainen, åt god mat och njöt av sällskapet! Det var många okända människor, men ett helt stort gäng som vi kände och som vi hade the greatest time med! Vi måste tyvärr åka iväg på söndagmorgon och det blev ett vemodigt adjö. Vår bil hade dock andra planer så den fördröjde vår avfärd med ca en timme så vi hann lite sitta och lyssna på bibelstudium ännu. Sedan körde vi neråt trötta och fyllda med tankar och nya minnen :). Det ryktas att nyårsnatten på lägret var lika oförglömlig och underbar som resten av lägret, kanske vi nångång får uppleva det :).
Tack till alla som var med på lägret och med oss i Österbotten!

Tack alla som har gjort år 2006 så oförglömligt!

Tack Gud att jag har fått uppleva alla år från 1987 till 2006!