Vardagsstress

... och så började vårterminen. ... med att Hanna var försenad alla morgnar hela veckan (utom sista). Vanligtvis när jag är stressad beror det på skolan och inte på mycket annat. Nu beror det på detdär mycket annat och det gör inte saker enklare. För skolsaker kan man välja att skära ner, man kan läsa för att avhjälpa stressen, man kan få stöd av sina medstudenter. Men allt detdär andra: allmän oro, sommarjobb, forska/inte forska, övrigt arbete, framtid... rubbar just nu mina cirklar och då blir jag *^`=/%%/¤%#=?``#%#%))?/*^^=#%/ (står inte för en massa fula ord, utan för en obeskrivligt råddig känsla).

Denhär stressen är kanske en nervositet som brukar plåga mig om våren. Tidigare vårar har det varit inträdesprov, förra våren var det knappast något och nu kommer gott-nytt-år-stressen tillbaka. Skolan slutar denhär våren i en stor tent, kanditenten och den borde man hela våren förbereda sig för. No problem i sig. Sen kommer sommaren med skribaläger och vad händer sen? Jobb eller forska? Pengar eller inte pengar?

Okej, frågan är inte sådär enkel och frågan handlar inte om pengar. Det handlar om ett forskningsarbete man måste göra nångång under sin studietid (helst då i tid?) och nu grubblar jag över vilken sommar som passar bäst. Nu eller nästa? Vill jag jobba vanligt nu och forska nästa sommar, får jag då ett intressantare ämne? Om jag nu forskar, vad gör jag då nästa sommar och hur hittar jag nu en grupp? Hur kommer hela finanskrisen att påverka dessa båda somrar?

Egentligen handlar allting om tidsanvändning. Jag kände redan förra året och denhär hösten att tiden tar slut. Vardagen är studier, jobb, sporta, äta, sova (just i den ordningen). Nå nu ska jag nog nämna Herren Jesus Kristus så jag inte drunknar i vardagen. Han är förstås nummer ett. Men tid för Honom får jag också kämpa för ibland och det känns fel. Tolka mig inte fel, jag lever inte på minuttidtabell och har nog tid för vänner och roliga grejer, men vardagen blir ofta ganska same old same old.

Om vi då adderar de två senaste styckena; forskning plus tid så blir det ett närmevärde som närmar sig noll. För denhär kanske-till-och-med-intressanta-och-just-min-grej forskningen kommer (ifall att jag väljer att göra det nu i sommar) att fortsätta nästa höst(!) Så nästa höst skulle jag då ha studier, jobb, forskning, sporta, äta, sova. O Jesus med i allt detdär som tur. Thank God for Him!

Då kommer vi till jobbet. Det tar ju slut nångång och ibland hoppas jag att det kunde ta slut fortare än det tar för då skulle jag få några timmar extra. Men sedan börjar jag jobba med ungdomarna, såsom igår på Seuris, och inser hur jag verkligen älskar mitt arbete. Helt strålande att få arbeta med ungdomar och ännu berätta åt dem om Jesus och dela glädjen med dem! Kan glädjen bli större?

Så slutsatsen i allt dethär som i första satsen kan verka hopplöst är egentligen ganska ljus. Man kan nämligen om man vill. Man kan skära ner 1h från kaffepauser och annat sölande och effektivera sina timmar. Stiga upp tidigare... titta mindre på TV kanske. Men möjligheter finns och om man har universums Skapare, alltings ursprung som sin Pappa så klarar man av det. Så jag tänker överlämna allt i Hans händer och låta Honom leda mig på den väg Han redan i tidernas början har förutbestämt åt mig. Trots det smått deppiga inlägget kan jag inte säga annat än Halleluja!

Tydligen kan man inte vara helt down med Jesus i båten. Så jag skall pigga upp er andra med lite ord från den utstuderade Skriften. Det finns nog bara en sak man inte kan studera för flitigt :)

"Ty Esra hade vänt sitt hjärta till att studera HERRENS lag och leva efter den och att lära ut lag och rätt i Israel." Esra 7:10

"För övrigt, min son, låt varna dig! Det finns ingen ände på det myckna bokskrivandet, och mycket studerande gör kroppen trött." Pred. 12:12

"Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?"Matt 6:34, 27

"Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse." Fil. 4:6

Fortsättning på jullovet

Så var det nästan förbi. Det en månad långa jullovet. De känns helt konstigt när mänskor omkring en går tillbaka till skolan eller börjar läsa på tenter. De gör ju min egen landning till skolan lättare, men ja har just nått den graden av frihet att jag inte vill bli bunden av skolarbete igen. 4 hela dagar kvar... Igen hade jag högre förväntningar på vad ja sku hinna göra. Hade tänkt spela diverse olika instrument, baka, sporta, träffa massor vänner, läsa böcker. Nog har en del av dessa önskemål uppfyllts, jag har träffat vänner, både hemma och i Österbotten (förutom grannarna har jag inte hunnit vara med en enda gång), jag har hunnit sporta (lätkä 3ggr denhär veckan) och jag har snart läst en hel bok (A thousand splendid suns).

Om böcker kan jag säga det att de borde nog ha åldersgräns. Jag har inte läst särskilt många böcker, men ofta om jag slutar med en bok är det för att den är för grym. Nu gjorde jag det sneakyga att jag hoppade över de delar jag visste sku vara grymma :D. Så då får jag denhär boken läst. Men nu förstår jag varför jag gärna (hellre) läser böcker med ljusröda pärmar: de är ofarliga, man får varken mardrömmar eller blir o grubbla en massa över dem. Kristna böcker är kanske en annan god kategori. Men överlag är jag mycket mer filmfan än boklus. Nu får ni boklusar (löss?) kommentera vilt om hur lite jag har att säga efter att ha läst bara några böcker, men här skriver jag, Hanna, med egen hand. Detta är min åsikt.

Snart skall jag med mamma o simma. De va också en sak ja hade vilja göra på lovet. Shopping hör också till dessa saker, de har jag gjort till en del, men nu sitter jag o väntar påbättre reor. Som expert på moråder reor kan jag säga att 20 och 30 procent inte kan kallas rea. Kanske om det handlar om livsmedel, annars inte. I varje fall har jag nu hittat en skön Peaks merinoulldress. Loveli! Så hann jag besöka Läkardagarna också och lyssna på Nobelpristagare Harald Zur Hausen, måttligt intressant.

Ikväll spelar jag vollis me studentmissionen, sen tjejkväll :). På fredag blir de Pekka Reinikainen o sen nån fortsättning. Lördag stan o söndag gudstjänst o sen säkert hockey. O sen begynner studierna. Jaiks. Hoppeligen hinner jag gräva fram en violin före de... :D

Gott Nytt År 2009!

Jag älskar kylan. Det gamla året avslutades väldigt traditionsenligt i Lahtis i iskall uteluft o raketer. Kvällen förgylldes med tjejsnack, PS2 (Guitarhero...) och snask. Herrlit! Jag kände ingen leda att åka hem den morgonen från Kokkola, ja hade haft sköna dagar med vännerna där, men hade ändå hemlängtan redan.

Idag då jag vaknade fick jag inleda år 2009 med Petrus församlings första gemensamma högmässa. Allan va liturg och Lassus predika, kyrkan va proppfull o de va livliga diskussioner efter högmässan. Ja kände mig nog hemma i kyrkbänken o satt o tänkte på allt det jag saknar då jag e borta. Hemlängtan e nämligen något ja har upplevt mycke den senaste tiden. Och det jag mest längtar efter är församlingen, mitt andliga hem. Dit ingår ju som tur min familj och sedan alla trossyskon. Jag har blivit grunlidgt uppfostrad (både hemifrån och från församlingen) till lutheran och varje gång jag e borta och inte får följa liturgin eller då församlingen inte e som min egen känner jag mig inte hemma. Sedan då ja kommer hem e ja bara så tacksam över att få höra till en så god församling. En annan sak som jag ibland (tyvärr) saknar är den bibliska undervisningen. Jag har säkert nämnt det förut, men nämner det än en gång att det som gläder mig mest är då församlingen samlas i kyrkan och vi får lyssna till en utmanande, uppmuntrande, djuptgående, renlärig predikan av Halvar. Varje gång jag är borta längtar jag tillbaka till min egen gudstjänst av denna orsak.

Det nya året för med sig annat också än att året byts. Vi blir Petrus församling. Denhär hemlängtan som jag tidigare beskrev den vill jag känna för den nya församlingen också och jag hoppas att vi alla i den nya församlingen (gamla Markus+Lukas) är måna om att hålla fast vid det vi tidigare haft som varit gott. Att vara rena i lära och liv. Det blir i varje fall en utmaning för det nya året att speciellt då i ungdomsverksamheten söka Guds vilja och ta vara på de goda o förkasta de dåliga. Jag känner mig i varje fall inspirerad :) Har fått så mycket så god undervisningen under denhär hösten.

Nyårslöften sådär för övrigt brukar jag inte ha för vana att göra, men vissa mål kan jag nog ställa upp. Som att försöka hålla fast vid goda matvanor, träning, ha aktivt bibelläsning och andaktsliv, söka Gud. Sen finns det en utmaning som tog slut vid nyåret, vilken jag faila. Det tänker jag ägna minimalt tid under det nya året. Rätt perspektiv liksom.

"Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder." Matt. 6:33