Nordiska kristna studentkonferenser fanns redan när min mamma var ung och generalsekreteraren från Danmark berättade på morgonlenkkina (bara i Norden har man gemensamma morgonlenkkin på konferenser!) att Norge och Sverige på 80-talet ordnade konferenser och bjöd in danskar och finnar för att stöda det kristna studentarbetet i våra länder. Och ur allt detta har det senare fötts Nordic Student Alliance. Det är sanomattakin selvää (klart utan att man behöver säga det ut i ord) att konferensen är otroligt inspirerande just för att man får träffa kristna syskon från alla de nordiska länderna och bli inspirerad av deras arbete och få känna deras stöd i ens egna arbete.
Living Bible var temat för årets konferens. Huvudtalaren Andrew Page ledde oss med bibelstudier och med Mark Drama igenom Markusevangeliet, och vi lärde känns Jesus, men också lärjungarna bättre genom studierna. Före bibelstudierna hade vi både på fredagen och lördagen inductive bible study, dvs. vi läste i mindre grupper igenom texten och tog fram poänger och nya upptäckter. Redan det var otroligt givande och nyttigt, vi läste första dagen igenom Mark. 8:27-38 och följande dag Mark. 4 och 5. Alla hittade litet olika saker och att sätta sig in i hur Jesus kände det, hur situationen antagligen såg ut, hur Petrus och de andra lärjungarna såg på Jesus och hur blinda de var, var lärorikt. Vi bad också i de mindre grupperna och på fredagmorgonen när vi räknade upp böneämnena gladdes jag åt hur vi alla, för varandra okända människor från olika länder, delade samma hjärta, samma längtan att bli ledd av Gud, samma hopp och också oro över framtiden.
Under hela konferensen gjordes Bibeln verkligen levande för oss. Bodil Skjøtt, en israelmissionär från Danmark, gick på torsdagkvällen igenom hela Bibeln som en berättelse. Hon berättade också hur kritikerna sällan ser att Bibeln är en bok med en röd tråd hela vägen igenom.Hon poängterade att Bibeln är inte en bok vi läser, den är en bok som läser oss. Bodil undervisade oss också i missionarbete. Hon talade utifrån Apg. 9:32-11:10. Petrus visste om att hedningarna skulle bli del i frälsningen. Men när han kallas till sitt uppdrag förstår han ingenting. Han står framför den rike Kornelius och frågar Gud "varför är jag här?". Han ser inte det verkligen tydliga att Gud har nu sänt honom till hedningarna. När jag sätter mig själv in i denna liknelse ser jag precis hur jag liknar Petrus - jag tror mig själv veta vart jag är påväg och om och när Gud kallar mig åt annat håll frågar jag trots den vattenklart tydliga ledningen "vad gör jag här?".
Bibelstudieställena från Markus evangelium visade i kap. 8 på hur Jesus måste hemlighålla att han var Messias, för varken folket eller lärjungarna kunde förstå hurdan Messias han var. I kap. 4 (vilken undervisning kom senare och därför kommer senare här) visade Andrew hur kraftigt (powerful) det levande Ordet är. Markusevangeliet börjar såsom alla andra evangelier med att berätta vem Jesus är. Från kap. 8 börjar Jesus förklara varför Han kom som människa till världen och hurdant Hans uppdrag är. Andrew Page beskriver stället i Mark. 8 som tecken på äkta lärjungaskap: en kristen känner vem Jesus är (Mark. 8:30: Du är Messias.), en kristen litar på varför Jesus kom, dvs. att om Han säger att Han måste lida så måste Han det, och en kristen är en som gör det som Jesus vill (v. 34-38 om att ta sitt kors på sig).
Det andra bibelstudiet om Markus kap. 4 och 5 handlade om hur och varför Jesus undervisar i liknelser. Han gjorde det för att de som ville förstå skulle förstå, han ville bara att folk som var öppna till Honom skulle komma till Honom. Men stackars lärjungarna (och i förlängd bemärkelse vi lärjungar i vår tid) förstod ändå inte vad Jesus menade. Jesus säger om liknelsen om såningsmannen att den är den viktigaste liknelsen. Den handlar om att lyssna till Jesus. Efter den följer liknelser om hur Gudsordet har makt över naturen, ondskan, sjukdom och till och med död. Efter dessa bibelstudium kände jag bara inom mig hur dålig jag själv är att lyssna till och lita på Jesus. Det är lätt att se på Petrus i Mark. 8:33 eller på lärjungarna i 4:33-34 och tänka att jag förstår bättre. Jag har facit framför mig och ödmjukas ändå med hur litet jag förstår och litar på Guds ledning i mitt liv! Andrews poäng var ändå: If we bring our friends to the Bible, the Bible will bring our friends to Jesus!
Mellan undervisningspassen fick vi njuta av god mat och engagera oss i diskussioner med andra nordbor, främst om hur vi praktiskt gör missionsarbete bland studeranden i våra länder. Jag insåg att vi faktiskt i Finland har det minsta arbetet, alla andra nordiska länder har egna bibelskolor eller folkhögskolor i samband med studentmissionsarbetet. Men att tala med de andra, främst danskar, svenskar och norrmän, och därtill få tala med dem tillsammans med andra helsingforsbor, fick mig och oss inspirerade att arbeta för att sprida ut Guds rike bland studerandena i Helsingfors och göra Bibelns Jesus känd bland dem. Vi blev speciellt inspirerade av att ordna Mission Week på Helsingfors Universitet i april 2014. Får se vad det blir, men jag och ni får redan nu börja be för det :)
Efter NOSA är jag naturligtvis trött och känner kroppsligen av en intensiv helg, men jag är andligt otroligt utvilad. Lovsången var mäktig och välsignande samt kraftgivande. Det är en mäktig och verksam Gud vi tillber och att få påminnas om det är nyttigt. Min törst efter Bibelordet blev också starkare under konferensen, jag påmindes om hur Bibeln faktiskt läser mig och inte tvärtom - och jag behöver det!
