Perfection is reached

Mamma och Hanna har druckit det bästa möjliga kaffet som finns på hela jorden. Mokkamestarit från Tammerfors har superbönor, tex. Etiopia Harar, som malda och kokade i pressopanna resulterar i världens bästa kaffe. Detta kaffe får man från Stockmann (såklart) eller så kan man köra till Tfors och köpa i deras egen butik (blir lite dyrare). Efter detta kan jag inte mera dricka vanligt kaffe.

Upplevelsen av denna kaffekopp är otrolig! Till en början, när kaffet är hett smakar det rostad mörk kaffeböna, lite som ytan av en böna om man äter en sån. Sen när kaffet svalnat blir det en mera sammetslik smak, som det inre av bönan, och konsistensen är som rinnande honung på tungan. Sätter man mjölk i kaffet kommer det ännu en arom ur kaffet, den blir som silke. Lätt, men tung och den underbara smaken uppfyller hela munnen. Nästan som smulten choklad, fast det är kaffe.

Önskar att alla kunde få dela denna upplevelse, helt härligt!

Ny höst

Hösten kom plötsligt. I juli och augusti var jag i Kenya, i Afrikas värme, och dagen efter att jag landade på fädernejorden så inledde jag höstens studier och vädret var som i kallaste oktober. Så nu sitter jag inne, i Henriks rum, och myser i min FC Femurs collegedräkt och lyssnar på Westlife. Jess :D.

Om en månad blir det igen något nytt: jag flyttar bort hemifrån. Johi och jag flyttar in i en fin lägenhet på Manskun. Så just nu njuter jag av sista dagarna hemma med familjen. Snart kommer Johi och när studierna tar över påriktigt vet jag att oktober snart är här. O-ou.

Egentligen har jag just nu så mycket i huvudet att jag måste sluta skriva. I Kenya kunde jag ta hur mycket tid som helst på mig att skriva, men det hinner jag inte med här hemma så jag tror jag ger upp innan jag ens börjar. Kanske får jag chans att skriva någon kväll. Wow vad olikt livet är här hemma jämfört med Kenya, jag vill dit tillbaka någon dag.