3.9.13

Sommarnostalgi

Har länge grubblat på mina tankar om den gågna sommaren, den inkommande hösten och mitt liv som arbetande medborgare istället för studerande. Hela sommaren tänkte jag att jag skulle skriva blog, helt om livet i övrigt, men också om inspirerande veckor som tex. Sommarlägret i Pieksämäki, men det blev inte av. Orsaken, hur dumt det än låter, tror jag är min uråldrade dator.

I och med att jag inlett min 40-åriga arbetskarriär har jag en stadig inkomst, men datorinköp har ännu inte nått toppen på listan. Jag har istället fokuserat min materialism på en cykel, som ändrade hela min sommar (mer om det senare) samt en ny telefon, som visserligen också har internetfunktioner, men ägaren har ack så klumpiga fingrar så de blir oftast inget ens av att skriva förståeliga textmeddelanden. Inredningen på Tavastvägen i Hagnäs har också fått ta en del av inkomstskörden och av någon anledning vill man också höja på levnadsstandarden när man börjar tjäna pengar. En sån liten sak som att inte räkna iho matuppköpens totalsumma innan kassan ger mig nuförtiden stor glädje :D

Nåja, min dator kommer att uppdateras förr eller senare, men här följer nu ett utomordentligt informativt och välfyllt inlägg, kanske det sista, från den ljusröda datorn. Jag kan ju också delge att jag inte varit hemma i lägenheten så särledes mycket under sommaren, så datorn har inte varit nödvändig och bloggskrivandet har inte haft en utsatt god tid för att bli av. Vad har jag sysslat med hela sommaren då?

När jag på våren anmälde mig till ett maraton, som för övrigt springs om 3 veckor den 21.9, tänkte jag mig att jag skulle jobba och springa hela sommarlovet. Och träffa vänner på stränder, bryggor, caféer mm. Sen stals min cykel och jag köpte en fin ny landsvägscykel. Plötsligt var inte springning mer min prioritet nr. 1, utan jag ville cykla och det möjligast mycket och långt. Hittils tror jag att jag har kring 1500km med nya cykeln, plus kanske 300km innan det med Henriks cykel. Så mina dagar har gått ut på att cykla av och an från jobbet och sedan cykla vidare resten av dagen och sedan under helgerna ta långa cykelutfäder till Lahtis, Borgå eller sommarstugan. 

Sen flyttade Frida hem från Åbo till Helsingfors till sommaren och jag hade tänkt börja umgås med henne mera. Hon tänkte spela beachvolley och frågade mig med. Jag sa två gånger nej innan jag gick med på det. Och så var jag fast i det också. Varje tisdag och torsdag och alla andra soliga dagar däremellan åkte jag rakt från jobbet till Hietsu och spelade där hela kvällen. Dels fick jag två flugor i en smäll, eller egentligen tre: jag fick motion, ja fick ha roligt med härliga människor och jag blev riktigt brun :P Men denna sommar blev det nog inget liggande på stranden, det gjorde jag alltsomallt en gång :)

Summa summarum blev beachvolley (och kommer att vara i fortsättningen) sommarens nummer ett sport, cykling nummer två och stackars springandet blev ett tvångsarbete. Men som tur har jag härliga vänner som har tagit mig ut på länk och upprätthållit min kondition och ökat på min fartuthålligthet mm. hela sommaren. Miksu har nu på sistone upplyst mig många gånger att jag aldrig varit i så gott skick som nu och det märker jag själv också, det känns uppmuntrande att jag lyckats med det jag tänkt före sommaren om sportande, även om det inte alls blev så som jag hade tänkt :)

Till sist vill jag nämna min glädje över att ha fått delta på Pieksämäkilägret. Första gången på fyra år fick jag vara med på hela lägret och dessutom innan det fira en helg på stugan med Jan och Freja och efter Pieksämäki en halv veckan med Miksu på sommarstugan. Det var en avslappnande semester från det dagliga arbetet.

Här slutar min berättelse om sommaren. Hade tänkt skriva om jobbet och allt ansträngande med det, men  det blev tillräckligt med bara sommartankar. Välkommen kära höst, mera tid hemma och mera myskvällar med vänner och mindre sport!