Mitt brev till biskop Erik Vikström angående 6-files på Höstdagarna 2005

Till biskop Erik Vikström,

Dethär året har det hänt något på Höstdagarna som jag tycker är särskilt sorgligt. Jag hade valt en workshop som hette 6-files och som leddes av Monika Pensar-Granroth och Minna Silfergrén. Workshopens innehåll beskrevs i Höstdagshäftet enligt följande: ”Samtal om sex, lust och rättigheter. Teori varvat med egen reflektion.” Då jag anmälde mig till workshopen trodde jag att den skulle handla om Bibelns syn på sex och kärlek. Istället blev jag bestört av en överraskande uppmaning till osedlighet och osedliga tankar. Därför vill jag vända mig till dig.

När vi kom in i rummet blev vi först visade bak i klassen för att bekanta oss med olika broschyrer och böcker som angick pojkars och flickors sexualitet, samlag, sexuell kränkning och sexuella rättigheter. Dessutom fanns där diverse material om olika slags sexuell läggning och hur man skall bemöta det. Vi blev uppmanade att plocka åt oss av broschyrerna och bläddra i böckerna. I en av böckerna kunde man t.ex. hitta en mängd olika ord på det kvinnliga könsorganet. Många broschyrer accepterade homosexualitet och uppmanade homosexuella att öppet visa sin läggning.

Innan vi började skulle vi lova att vi inte skulle föra det som har sagts inom gruppen ut ur rummet. Ledarna gav dock lov att vi fick berätta det de säger åt vem som helst. När workshopen sedan började blev vi först indelade i mindre grupper och vi skulle inom gruppen reflektera kring ordet sexualitet i olika skeden av livet. Nästa uppgift var att hitta på olika namn på både pojkars och flickors könsorgan. Detta tyckte jag redan var lite underligt, jag såg helt enkelt ingen mening med hela uppgiften. Det kändes både pinsamt och motbjudande.

Resten av workshopen talade ledarna om något som de kallade sexuella rättigheter. Vi fick höra om följande rättigheter: 1. Rätten till sexuell frihet 2. Rätten till sexuell självbestämmanderätt, rätten till sexuell klasslöshet och rätten till den fysiska kroppens säkerhet 3. Rätten till privat sexualitet 4. Rätten till sexuell rättvisa 5. Rätten till sexuellt välbehag 6. Rätten att uttrycka sina sexuella känslor 7. Rätten till fri sexuell förbindelse 8. Rätten att göra fria och ansvarsfulla val av preventivmedel 9. Rätten till information som behandlar sexualitet som baserar sig på vetenskaplig undersökning 10. Rätten till mångfaldig information och bildning angående sexualitet 11. Rätten till hälsovård för sexual hälsa.

Jag tycker att det som dessa rättigheter lär ut till stor del inte alls stämmer överens med det som Bibeln och den kristna kyrkan lär. Därför började jag undra varför de lärde ut dessa saker till ungdomar av vilka många inte är så insatta i hur kyrkan ser på sexualiteten och vilka då får den uppfattningen att detta är vad kyrkan tycker, eftersom vi trots allt befann oss på ett kristet veckoslut. Artiklarna framfördes som något som vi skulle tillämpa i våra egna liv. Workshopsledarna lät oss också förstå att dessa rättigheter var officiella rättigheter som hörde till de mänskliga rättigheterna. Vi blev alldeles vilseledda.

Det som de bl.a. lärde ut var att homosexuella får och skall uttrycka sin sexualitet genom att vara i sexuell förbindelse med någon av samma kön. Dessutom kom det upp en fråga angående homosexuellas rätt till giftermål varvid workshopens ledare sade att homosexuella enligt dessa rättigheter borde få gifta sig. Jag tyckte att detta stred mot den kristna läran i vårt land.

Kristendomen har tidigare lärt ut att utomäktenskapliga sexuella förbindelser inte är acceptabla och jag håller mig gärna till dessa läror än idag. På workshopen lärdes det dock ut att alla har rätt till sexuell frihet och vi blev uppmuntrade till själverotik och till föräktenskapliga sexuella förbindelser. Monika sade att föräldrar ofta blir generade då de märker att deras barn tillfredställer sig själva, men hon uppmanade oss att lära känna vår kropp och hon sade att själverotik var det bästa sättet att göra det. När jag frågade ledarna om de alls tar hänsyn till vad Bibeln lär, t.ex. angående homosexualitet och sex utanför äktenskapet fick jag till svar att om man varje dag skulle vilja följa Bibeln ordagrant skulle man en dag göra det ena och den andra dagen göra precis motsatsen.

Enligt båda ledarna kunde man tolka Bibeln på många olika sätt och Minna Silfergrén såg det som en rikedom att alla tolkar Bibeln olika eftersom det inte skulle vara någon idé att predika till församlingen om det bara fanns en rätt tolkning.

Jag undrade om vi inte borde använda Bibeln som rättesnöre istället för dessa artiklar angående sexuella rättigheter och fick till svar att vi inte i detta fall skulle följa Bibeln. Bibeln stred tydligt mot dessa sexuella rättigheter och workshopsledarna stod bakom rättigheterna istället för att stå bakom Bibelns ord. Ledarna tillät att vi några gånger kommenterade vad de sade, men när de märkte att många ville kommentera sade de att vi inte hade tid för fler kommentarer och då blev diskussionen alldeles på hälft. Det störde mig att vi inte fick reda ut saken. Efteråt kände jag mig bedrövad då allting jag hade sagt som hänvisade till Bibeln inte kunde tillämpas alls då allting stred mot dessa artiklar.

Allt som behandlas i dessa rättigheter tar enligt mig bara hänsyn till vad som är rätt från en subjektiv synvinkel och att allting tycks vara tillåtet så länge man inte skadar någon annan. Enligt artiklarna är människorna de som drar gränserna och Bibelns ord och Gud har ingen som helst roll i det hela. Jag kan inte förstå hur en kristen människa kan tro sig handla rätt utan att alls ta Gud i betraktande. Det är verkligen förvirrande att workshopens ledare på ett kristet veckoslut vill lära ut ett sådant tänkesätt. De ungdomar som var på plats lärde sig tyvärr att detta är det rätta sättet att tänka. Ungdomar är väldigt mottagliga, särskilt då läran kommer från en präst och en annan kristen människa. Detta var otroligt sorgligt särskilt för att man inte fick kommentera mera och då fick de andra ungdomarna inte alls veta att det fanns ett annat, bibliskt sätt att se på människans sexualitet.

De OH-blad som beskrev artiklarna var prydda med ritade bilder av nakna män och kvinnor i olika åldrar som höll varandra i händerna eller som smekte varandra. Dessa bilder tyckte jag inte var nödvändiga att visa för att förklara vad de olika artiklarna gick ut på.

I slutet av workshopen blev vi uppmuntrade att välsigna våra kroppar, våra könsorgan och vår sexualitet, men jag avstod från att göra det. Välsignelsen gick ut på att man satte sin hand på den del av kroppen man välsignade och så välsignade de våra könsorgan med ungefär följande ord: ”Jesus, du som bor i våra könsorgan…” Jag tyckte att detta var helt galet. Ledarna uppmanade oss att ta olika broschyrer och annat material för att kunna lära ut det som vi hade lärt oss på workshopen till ungdomarna i vår egen församling.

Jag hoppas innerligt att workshops som 6-files i fortsättningen inte skall tillåtas på kristna sammankomster och att man noggrant kontrollerar vad innehållet i en workshop egentligen går ut på. Jag blev chockerad av att ledarna kunde lära ut något som så tydligt stred mot den kristna läran och som inte hade någon koppling till Bibeln. Ledarna sade sig vara eniga i det de lärde ut. Efter workshopen kände jag mig otroligt bedrövad och missmodig över den mängd ungdomar som hade suttit på samma workshop och som hade fått lära sig en alldeles felaktig syn på sex och för att Bibeln inte hade haft någon roll i hela workshopen.

Hanna Järveläinen
Markus församling

De sexuella rättigheterna som workshopsledarna använde kan hittas på adressen:http://www.worldsexology.org/about_sexualrights_finland.asp