Ja talar ganska ofta om TV o filmer. Ja tittar alltför mycket på sånt. Igår såg jag filmen Luther. Egentligen har vi haft den hemma redan länge, men ja har aldrig fått för mig att se på den. Igår sen på ungdomssamlingen hade Mannu valt att visa just den. De va riktit lyckat för ja hade haft en uppfattning att filmen var tråkig, men den var hur bra som helst! Den skildrade Martin Luthers liv väl o så berätta den om hurdan kristendomen var på hans tid. Då fanns de ju ingen evangelisk-luthers tro, utan alla var romersk-katolska (i Europa alltså). Luther blev munk av misstag och han ansåg inte sig själv vara en bra kristen. Han var dock mycket speciell o ville leva precis enligt vad Bibeln lär och han sökte en barmhärtig, förlåtande Gud, för under den tiden trodde man bara att Gud var sträng och man var rädd för Honom . Under Luthers tid fanns det heller inga Biblar för folket utan bara munkar o präster o andra kyrkliga män fick läsa Skriften. Luther fann många fel i den dåtida kristendomen, vilka han ville rätta till o på så sätt fick vår lutherska kyrka sin början. Dessutom utkom Luther med den första översatta Bibeln (till tyska). Filmen är alltså verkligen toppen, den har dessutom roliga kostymer :D och jag rekommenderar den till alla, särskilt till alla kristna. (kolla gärna http://www.imdb.com/title/tt0309820/)
Barn skiljer sig mycket från "äldre barn", eller ungdomar. Barnen i min eftermiddagsklubb (församlingens klubb) tror alla på Gud (eller säger sig alla tro på Gud). De frågade en gång mig "Känner du nån som inte tror på Gud?" :). De tror att allting är sant som står i Bibeln o de ifrågasätter inte heller nånting. Ja tycker de e ljuvlit. De tycker uppriktigt att alla onda, elaka mänskor borde bli snälla och de ser väldigt illa på om nån är elak mot nån annan. De e int svårt o förstå varför Jesus vill att alla skall vara som barn. Såklart är barnen i klubben inte perfekta, de slår o sparkar o svär, och enligt mig e de värre än va barnen var då ja var liten. Men de är ändå härliga, o ja kommer int ifrån de att ja verkligen älskar barn! Dessutom tycker ja de e rolit att få lära dem om va de står i Bibeln o va det går ut på att vara kristen.
Ett av kapitlen i det häfte vi använder i barnklubben berättar Liknelsen om talenterna (Matt.25:14-30). En rik man reser utomlands o han ger alla sina pengar till sina tjänare, till var och en så mycket han anser att denne klarar av, och ber dem att förvalta pengarna väl. Den första får 5 mynt, den andra 2 och den sista bara ett. De två första använder sina penagr klokt och förtjänar mera, men den sista gräver ner pengen i en grop. När den rike mannen kommer hem vill han veta vad tjänarna gjort med pengarna. Han får veta att de två första tjänat mera och han berömmer dem. När han får veta vad den sista har gjort med pengen blir han arg. Den sista tjänaren säger att hans herre är en hård man och därför var han rädd och kunde han inte glatt tjäna sin herre. Denna tjänare liknar den som bara känner till Guds stränghet, men inte vet något om Hans godhet och nåd, som är den största gåvan vi har fått att förvalta. Myntet symboliserar evangeliet, det glada budskapet att Jesus dog för vår skull. Vi skall alltså använda alla de gåvor Gud har gett till oss för att sprida detta glada budskap och inte gömma oss undan för att vi är rädda för Gud (precis som man gjorde på Luthers tid), eller för att vi är rädda för andra människor.
Det finns många bra ställen från Bibeln som är så enkelt förklarade i barnens klubbhäften. De e skönt att se hur enkel förklaring nåt, som man aldrig har förstått, kan ha. Om ja blir ivrig kanske jag nån gång skriver in fler av dessa fina ställen, men nu får de räcka med att ställe. Ja vill tacka dem som har kommenterat bloginläggen, de e verkligen kiva!
Aequam memento rebus in arduis servare mentem
No comments:
Post a Comment