Dåligt humör och Gud

Det kommer alltid i vågor. Ena stunden är man hur glad o nöjd som helst, andra stunden e man riktigt nere. Ja har säkert aldrig varit riktigt nere. Men lite nere blir ja nog. Har man för mycket tid att tänka hinner man också tänka på allt dåligt o så försämrar man sitt humör ytterligare. Man matar det dåliga humöret det med dåliga tankar, precis som man matar gott humör med goda tankar, romantiskt humör med romantiska tankar osv.
Cogito ergo doleo

Men just nu känns de lite dåligt. Ja vet int vart jag hör. Vart vill jag höra? Varför blir ja dragen åt andra håll? Man kan ju int vara med om allt, men då ja så mycket vill, fast ja vet att de int e bra för mig. Ja e glad att mamma o pappa har hållit reda på mig så att ja int gjort saker som ja sku ha ångrat senare, men livet känns så halvt. Skulle ja ha gjort samma beslut om ja själv sku ha fått välja? Om allting int sku ha skett så automatiskt?

Ja vet att mitt dåliga humör beror på min huvudvärk. O ja vet vart ja hör och jag vet att man besluter sig för att älska oberoende om man gör det påriktigt eller ej. Man bara gör beslutet för att det skall man göra. Man lever så för att så hör det till att leva. O ja tror att ja vet att ja sku ha gjort samma beslut om ja själv fått välja. För att jag vet att Gud drog mig till sig och frågade om jag ville tillhöra Honom och jag svarade ja. Ingen annan gjorde det för mig. Och jag trivs nu bra med den tro jag har för jag hittar bevisen i Guds Ord. Och ja vill verkligen leva såsom det hör till att man lever, men då ja blir frestad något så otroligt. Varför skall frestaren lura runt hörnet stup i kvarten? Varför skall han göra mig så sur?

Angående att älska så är det ett beslut. C.S.Lewis skriver att man skall älska sin nästa, inte så att man fejkar kärleken, utan så att man gör det man vet att man skulle göra om man verkligen älskade personen och på så vis lär man älska den man gör älskvärda gärningar mot. Som min bror brukar säga, att älska är ett beslut, inte en känsla. Att hysa kärlek mot en annan människa igen, det är något vi är kapabla att göra för att Gud ger oss en bit av sin kärlek så att vi kan ge den kärleken vidare till våra medmännsikor. Igen inget vi själv gör, utan allting beror på Gud.
Dei gratia