Jag hitta igår ett uttryck. Ett intressant uttryck egentligen, "pappa har betalat". Alla vet naturligtvis vad de hänför sig till, och betydelsen av det modifierade uttrycket är antagligen också ganska klart. Jesus har dött för våra synders skull. För oss finlandssvenskar är uttrycket "pappa betalar" normalt. Ja tror dessutom att uttrycket bland finskatalande folk också har spridit sig, som ett uttryck för finlandssvenskarnas snobberi. Detta tycker ja iofs är felförstått eftersom ja tror att föräldrarna, oberoende av modersmål, finansiellt stöder sina barn om dessa inte har egna inkomster. Men för att återkomma tilll det nya, religiösa uttrycket tycker ja att de e lite underligt. Roligt dock, o finurligt, men ja ser det så att Jesus är sonen, Gud är Fadern och pappa sku isf vara Gud. Trots att Fadern, Sonen och Den helige Anden är ett tycker ja ändå att man int kan säga att "pappa har betalat" om det egentligen är pojken som har betalat. Fast om man ser det enligt vad uttrycket egentligen står för e de att den som har makt (pengar i detta fall, eller nåd enligt det nya uttrycket) hjälper den som behöver den "högres"(förälder/Gud) makt. Men kom gärna med förslag om ni kan resonera logiskt kring detta uttryck.
Att skriva om pappa är ju riktigt lämpligt nu på farsdagen. Tycker verkligen om min far. Han är nog min idealman. :) Men på farsdagen, särskilt då de dessutom alltid är på en söndag, tycker ja att man också skulle kunna fira sin himmelska far. Ja vet int precis hur, men i varje fall göra det som hör till att göra på vilodagen, dvs ta sig tid att be o läsa Bibeln o gå i kyrkan. Ja kom att tänka på att vi gör så mycket för våra jordiska pappor på farsdagen, bakar kakor, sjunger, firar på olika sätt, medan för vår himmelske Faders skull gör vi knappt någonting. I alla fall inget utöver det som förväntas av oss. För att uppehålla vår tro o hållas vid tron vet vi att vi regelbundet måst läsa Bibeln, vara med på kristna sammankomster och be. C.S.Lewis (ja tycker tydligen om att återge hans tankar) beskriver tron som konsten att hålla fast vid de ting man en gång godtagit. Då känslostämningarna växlar (som uppenbarligen sker väldigt ofta åt mig) måste man öva sig i att hålla sig vid sin tro och detta går endast om man dagligen försöker tänka på nåt som har med tron att göra. Detta skall leda till daglig/regelbunden bibelläsning, bön och aktiv kyrkobesökning. Men för att fira vår himmelske Far gör vi knappt dessa saker, för att inte tala om att göra nåt extra. Men de härliga me Gud är att han vill inte att vi gör nåt utöver de vanliga. Han vill bara att vi skall tro, ta emot honom när han drar oss till sig och som trons frukt kommer då ofelbart att följa goda gärningar.
Så nu på farsdagen vill jag uppmana er alla att göra goda gärningar, ta er tid att be, läsa Bibeln och tänka på kristna saker. På samma sätt som vi av kärlek vill fira vår jordiska far skall vi av kärlek läsa vad vår himmelske Far vill säga till oss och tala med honom genom bönen.
Ab imo pectore
No comments:
Post a Comment