1.1.08

Gott Nytt År 2008!

Ett underbart år bakom mig. Härliga dagar i Kokkola senast och ett fint nyår hemma. Jag älskar nog mitt liv så otroligt o ser me glädje bakåt på det gågna året. Det nya året inledde jag med en högmässa kl. 10 (efter 4h sömn), kom hem och somnade strax om och sov till kl. 15 :D.

Mitt år började ju med det tunga läsandet till Medi. Ja hade nog en jobbig vår, men de mesta slutade i avlösning på sommaren. 3.7 var absolut mitt livs och därmed mitt års bästa dag. Den dagen jag kom in på medicinska fakulteten i Helsingfors. Sommaren gick skönt avslappat med två lyckade skriftskoleläger och mycke sol. Hela hösten har jag sedan svävat på moln och nu fått vila ut mig efter en nog arbetsdryg höst.

Jag märkte i Kokkola att det viktigaste i mitt liv, min tro, har lidit under hösten. Jag har haft så mycket nytt o spännande i skolan så ja har int lämnat tid åt Gud. Nu förstår jag meningen med långa jullov. Man finner sig själv pånytt, hur klichéartat de än låter. Man får tid för det som verkligen är ens liv och de mänskor som verkligen är en del av ens liv. På nyårslägret var allt Halleluja igen. De e me de mänskorna ja trivs bäst, de e i den kristna gemenskapen och i Guds närhet som jag lever och är som gladast. De e de som betyder allra mest i mitt liv. Samtidit (efter en diskussion med mamma) isnåg jag hur välsignad jag är med min studieplats och hur allt i mitt liv har utspelat sig. Han bara ordnar allt på så bästa sätt.

Nyårslägret är nog utan tvekan det bästa lågret under året. Det är under jullovet så man behöver itn stressa nåt, man får vaka hur mycket man vill (även om jag börjar bli för gammal för att vaka länge :P), viktigast av allt får man den bästa undervisningen, man får lovsjunga och be och diskutera med troende vänner. Ja fick återigen uppleva Guds nåd och hur han älskar mig och vill vara med mig. Han vill att jag älskar Honom. Av all kristen undervisning är nog den man får helt personligen den bästa. Den uppenbarelse man får av att vara i Guds närhet. Man kommer närmare Gud då när man märker hur långt borta man har varit och då känns det så återupprättande. Fast all kärlek mot andra och all utåtriktad kristen verksamhet är så viktig så är det viktigaste att man håller sin egen tro levande. Man måst satsa och verkligen arbeta. Därför behöver man ibland bli väckt med vatten i ansiktet så man inser hur viktig den relationen är. Den viktigaste relationen i ens liv. Den man har med Gud. Han kan verkligen visa hur man behöver Honom och öppna allt som har varit hindrat. Hih :)

Så nu svävar jag på rosa moln igen, men int pga mina underbara studier (fast ja nog väntar på att få återvända till skolan) utan pga att jag igen insett hur ja behöver Gud o hur det är att vara älskad av Gud. Tänkt va välsignat att få vara på läger. Alla härliga mänskor, verkligen härliga. All mäktig lovsång och bön. Dessutom fanns det snö i Kokkola. :)

3 comments:

Anonymous said...

Ja märkte nog också nu på nyårslägre att ja trivs bäst me österbottningarna! Speciellt me dom som e från kronoby trakten när dom e ba så härliga:D

Annie said...

Härligt att läsa att du trivdes på Nyårslägret! Själv svävar jag också på rosa moln. Jag är helt slut, men jag är överlycklig över allt jag fått uppleva under lägret. Guds närvaro var påtaglig, det är hela planeringskommittén överens om. Jag känner mig verkligen välsignad med alla de vänner jag har! Det går inte att beskriva med ord hur mycket ni alla betyder för mig eller hur mycket det senaste halvåret välsignat mig med! Gud är sannerligen en god Gud!

Tusen tack för att du kom på lägret! Skönt att ni kom hem säkert! Välkommen till Kokkola även nästa år! :p

Asta said...

Hejhej,
jag ska söka medicin nu i vår men vet inte vart, jag vill söka till Helsingfors (bor i Kuopio) men är rädd att jag inte klarar språkprovet. Jag känner ingen från svenskspråkiga linjen så jag hoppas att du kan hjälpa mig. Gjorde du språkprovet när du sökte? Jag är född i Sverige och bodde där i tio år men båda mina föräldrar är finska och vi har alltid pratat finska hemma. Jag gick ändå i svensk skola tills jag var tio. Jag förstår och har inga problem med att prata enkel svenska men mitt ordförråd är ganska begränsat. Jag var befriad från skolans svenskalektioner så jag har aldrig studerat svenska, jag har klarat mig med mitt språköra och fick eximia i A-svenska. Jag vill hålla upp svenskan och tror att jag skulle klara mig i svenskspråkiga fakulteten. Vet du hur svårt språkprovet är? Hur bra måste man vara för att klara det? Finns det många där som har finska som modersmål? Jag har bara några dar att bestämma mig. Helst vill jag såklart bara komma in på medicinska, så vore det säkrare att söka till finskspråkiga linjen?