Igår på palmsöndagen inleddes vår årliga "påskputki" där vi går i kyrkan varje dag från söndag till nästa veckas måndag, med undantag för lördagen. Gårdagens gudstjänst var för hela familjen, barnen uppträdde med sång och ungdomarna hade procession. Efteråt på kaffet avtackades Mannu o Magdis dessutom.
Idag hölls det passionsandakt i Åggelby gamla kyrka, så även imoron, på onsdag och på torsdag. På fredan e de lånfredagsgudstjänst och kyrkan pryder sej helt i svart. Sen ännu gudstjänst på söndagen och måndagen och sen e påsken över.
Denna "putki" e ett utmärkt sätt att förbereda sig för påsken och ta tid att tänka på vad Jesus gjorde för oss människor. Han blev övergiven av Gud, slagen av människor. Han bar alla människors synder på sig, Han som hela sitt liv varit alldeles fri från synd. Han, som alltid varit tillsammans med Fadern, blev övergiven för att vi människor aldrig skulle behöva vara övergivna, utan alltid kunna vända oss till Gud. Han dog med alla våra synder så att vi skulle kunna få dem förlåtna.
"Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: 'Eli, Eli, lema sabaktani?' Det betyder: 'Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?' Några av dem som stod där hörde det och sade: 'Han ropar på Elia.' En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med surt vin och fäste den runt ett spö och gav honom att dricka. De andra sade: 'Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom.' Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. " Matt 27:45-50
2 comments:
Bra skrivet!
Er påskputki låter så härlit, tänk att få varje dag åka till gudstjänst och bli påminda om Påskens sanna betydelse. vi har tyvärr ingen påskputki i vår församling för det brukar komma så få på gudstjänsterna. ha det bra vännen, Kramar och en välsignad påsk!
Och se, då brast förlåten i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många.
När officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade:"Denne är verkligen Guds son"
(Matt 27:51-54)
Men det är mycket bra för oss att Jesus dog för våra synder enlgt mej i alla fall... Vad hämskt det skulle vara att hamna bära alla sina synder med sig vart man än går.
Post a Comment