I've found love

(Inlägget är skrivet på klottpapper igårnatt. Publicerar det dock först idag.)

Åh, jag har haft ett alldeles underbart veckoslut! Igår och idag har jag följt med Bibelns röda tråd med Henrik Perret och Leif Nummela. Otroligt inspirerande undervisning, massor nya tankar, givande föreläsningar helt enkelt! Bibeln är Guds boning, där möter man sannerligen Honom. Dessutom fick jag ha Johi på besök en natt, fick njuta av hennes skratt och naturliga tokighet :). Alltför lite sömn dock :P.

Rubriken är en sångtitel på en av Frank Ådahls sånger. Veckoslutet fullbordades med en gospelkonsert med His Masters Noise och Frank Ådahl. Kören sjöng underbart (även alla solister) och Frank Ådahl va bara så fenomenal! Ja stängde ögonen och bara njöt.

Jag blev alldeles förtjust. Precis som med mänskliga förtjusningar får jag ofta musikaliska förtjusningar. Han sjöng så vackert, hans röst bara for rakt igenom en, alldeles härlig lovsång till Gud! Förtjusningen personifieras inte alls till denna man, som dock gjorde ett otorligt intryck på mig, utan känslorna är helt bara riktade mot musiken. Jag har funnit kärleken.

När jag är helt trött (dvs. nu) brukar jag vara helt för öppen och ärlig. Frimodighet (världslig sådan) har aldrig hört till mina dygder, dvs. jag väljer att skylla på tröttheten och inte erkänna att jag vill komma fram med mina tankar pårikitgt. Sömnbristen tvingar mig. De e nämligen så att varje gång någon beskriver en överrumplande lycklig känsla med orden "det känns som när man är förälskad, ni vet den känslan?" så blir jag irriterad. NEJ, jag vet inte den känslan! Detta är dne nakna sanningen: jag har aldrig varit förälskad. (invändnigar får riktas till kommentarerna på bloggen, eller mer personliga invändningar till eposten) Onekligen har jag många gånger varit förtjust i olika personer, musik och även föremål, men den känslan av förälskelse som folk brukar referera till har jag aldrig upplevt. Jag ser nog framemot att få uppleva denna känsla eftersom allt härligt, underbart, ljuvligt uppenbarligen går att beskriva med denna känsla, men tills dess får ni gärna beskriva känslan med andra ord, som även jag kan relatera till. Tack, gonatt!