Jag är en av dessa skribenter som, när ja börjar tänka på något före ja somnar och inte vill tappa tanken under natten så stiger ja upp trots att ja ligger halvsovande redan i min säng. Så nappar ja tag i närmaste penna och närmaste anteckningsblock och börjar skriva ner...
Så vilken tanke är det som denna sömniga flicka inte vill tappa? Jo, det handlar om dynor och täcken. Denna tanke var t.o.m. värd att skrivas ner på bekostnad av försening följande morgon (obs. dock att flickan i fråga inte är särskilt känd för sin punktlighet, snarare tvärtom). Nåja, till saken. De som har varit på läger med mig eller sett mig på ett läger har antagligen noterat att jag alltid bär med mig min egen dyna. Sovsäck brukar också vara obligatoriskt. Dessa två behöver jag då jag sover (no shit!); både för att sova gott på en okänd plats och för värmen och den inbillade känslan av skydd gentemot en kall och ond omvärld.
Till min förundran har då män, som Arnold Schwarzenegger för att belysa saken med ett åskådligt exempel, inte detta samma behov av sovtillbehör. Igårkväll då ja såg på en film (antagligen gjorde jag detta också med dyna och täcke) så gick det upp ett ljus för mig. Nämligen män tränar upp sina muskler, eller mera specifikt, sina biceps, till att fylla sådana mått att när dessa superhjältar efter en hård dags arbete blir trötta, kan de blott lägga ner sig på marken, böja armen under sig och vila huvudet mot denna pumpade biceps. Som vi alla vet genererar tränade muskler ATP (energi) och värme även i vila, så ett täcke vore också onödigt att ha. Mystery solved! Muskelknuttar (eller män) är enligt detta resonemang mindre ytliga och mera praktiska än vad jag skulle ha trott. Var dag lär man sig något nytt. Men i brist på dylika muskler nöjer jag mig även i fortsättningen med min egna mjuka dyna och mitt varma täcke...
No comments:
Post a Comment