Jag har haft den yttersta välsignelsen och glädjen att år 1990 ha fått bli en del av Markus församling (nuvarande Markus distrikt). År 1997 blev vi som familj aktiva besökare av gudstjänsterna och genom dem aktiva medlemmar i församlingen. Man kan säga att hela vår familj kom till tro det året. Sommaren 2001 blev jag konfirmerad och grundligt undervisad i den kristna tron. Nu är året 2010, 20 år har gått sedan vi blev del av församlingen och 30 år sedan vår kaplan och herde, Halvar Sandell blev präst i nämnda församling. Ännu också är vi (yngre och äldre familjen Järveläinen) en del av den trogna gemenskapen av troende systrar och bröder som besöker gudstjänsterna.
Lyckan som jag äger i min församling har jag inte kommit underfund med helt från början. Jag besökte många olika samlingar i yngre ålder och sökte något som fanns framför näsan på mig. Jag sökte något som var det "verkligen rätta", men insåg inte att Gud placerat mig där redan från början. Nu har jag lärt mig att för många kristna är det inte så enkelt att hitta en rätt bibeltrogen församling och jag gick länge och tänkte att det inte spelade någon roll till vilken församling man hörde. Detta kanske berodde på att jag naivt i min egen trygga församling inte upplevt hur fel det kan vara i någon annan församling eller gemenskap.
Varför gläder detta mig så otroligt? Det är en fråga om liv och död, om himmel och helvete om att följa ett rätt Guds Ord eller vända sig bort ifrån sanningen. I min församling har alla (med)lemmar alltid haft chansen att lyssna till ett rent och rätt Guds Ord i predikningar, bibelstudier, alfakurser, bibelträffar och olika temahelger.
I min församling har vi alltid uppmanats att vid sidan om den rikliga undervisningen läsa Bibeln även på egen hand, så även detta år med bibelplan 2010. Under mina 13 år i församlingen har jag, aningen utan att själv märka det, blivit besittare av en mängd kunskap som jag faktiskt inte trodde jag kunde äga. Och i församlingen, med Guds hjälp, ökar denna min kännedom om min Herre dag för dag. Vad jag menar med att jag inte märkt av detta är att det kommit så naturligt och en rätt kännedom för Guds Ord har för mig genom församlingen varit så naturlig att jag inte tänkt på saken desto mera, men det är något som märks nu senare.
Men vad är detta rätta Gudsordet? Ordet, Skriften är Guds Ord som Han har gett till oss för att vi skall lära känna Honom, Hans skapelse, Hans vilja och mera specifikt Hans vilja för våra liv. Han berättar åt oss vad vi skall göra, vad vi inte skall göra, vi får råd i olika livssituationer och tröst i stunder av missmod. Vi får också veta om vad som kommer att hända i framtiden och Han ger oss en mängd löften som han vill uppfylla om vi tror på Honom. Det rätta Gudsordet innebär att man tar hela paketet. Gud är helig och allt Han skrivit ner i Bibeln är absolut sanning. Vi väljer att tro på allt eller inget och ta i beaktande allt eller inget. "Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom." (1Joh. 2:5). Här tycker jag att Markus församling har följt detta och gett undervisning enligt vad Bibeln i sin helhet säger.
I Romarbrevet, kapitel 10, skriver Paulus, auktoriserad av Gud själv, följande som förklarar vikten av att i församlingen ha ett oförvitligt Guds Ord predikat. "Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar? Och hur skulle några kunna predika, om de inte blev utsända?" och han sammanfattar detta i vers 17: "Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord." Vad säger detta bibelställe till oss? Först att de som predikar skall vara utsända, kallade av Herren själv att bli Hans präster. Den andra poängen är att dessa kallade präster skall predika för att de otroende skall kunna höra och komma till tro. Men denna predikan har ingen kraft ifall den inte utgår från Kristi Ord!
Paulus betygar kraften och vikten av Kristi Ord vidare i första och andra Timoteusbrevet. I 1Tim. 4:13 skriver han "Fortsätt att föreläsa Skriften och att förmana och undervisa tills jag kommer." och i 2Tim. 3:16 "Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig väl rustad för varje god gärning."
Vad har då gudstjänsten att göra med detta? Jo, det är där som dessa präster predikar. Varje söndag kl. 10 eller kl. 12 får vi samlas i kyrkan för att prisa Herren, bli tjänade av Honom och få höra Hans ord och motta Hans kropp och blod. Jag kommer ihåg från de tidiga åren i församlingen när de unga i familjerna Sandell och Järveläinen kunde sitta och rita, spela kort eller annars bara härja uppe på läktaren. Mycket har ändrats sedan de åren. Nuförtiden kan jag medge att jag kommer med en annan entusiasm och med en annan glädje till gudstjänsten. Jag vet att jag får träffa mina systrar och bröder i Kristus där och jag får hylla Herren med en känd liturgi där syndabekännelse och trosbekännelse ingår.
Under alla mina gudstjänster i vår församling har jag kunnat vara viss om att den predikan jag lyssnar till är av Gud och undervisar mig i Guds ord. Här spelar prästen en avgörande roll. En rätt präst, kallad av Gud till ämbete. I Malaki 2:6-7 beskrivs att Gud hade ingått ett förbund med rätta präster som var som Levi: "Sann undervisning var i hans mun, ingen orätt fanns på hans läppar. I frid och uppriktighet vandrade han med mig, och han omvände många från deras missgärningar. Ty prästens läppar skall bevara kunskap, och undervisning skall man hämta från hans mun. Han är en budbärare från HERREN Sebaot." I Hosea varnar Herren vad som händer i de sista tiderna med prästerna när de inte håller sig till Herrens Ord: "Mitt folk går under i brist på kunskap. Eftersom du har förkastat kunskap, skall också jag förkasta dig, så att du inte längre är min präst. Du glömde din Guds undervisning, därför skall också jag glömma dina barn."
Paulus beskriver också prästämbetet i flere av hans brev. Han skriver om hur prästerna får en strängare dom, hur de under inga omständigheter skall vilseleda någon utan vara en herde för Guds får. I Kolosserbrevet 1 skriver han om prästämbetet: "Dess tjänare har jag blivit i kraft av det uppdrag Gud har gett mig för er räkning, att överallt predika Guds ord, [...] Honom predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus. För det målet arbetar och kämpar jag i hans kraft, som verkar mäktigt i mig."
En församling som för fram ett klart evangelium grundat på Guds Ord, Bibeln får också tillväxt genom detta Guds Ord. Här menar jag inte att alla växande församlingar då är trogna till Guds Ord eller att en rätt församling alltid måste växa för att vara en rätt församling. Nej, utan att om och när församlingen växer skall detta ske i kraft av Kristi Ord där det predikas och inte genom något annat medel. I Apg.6:7 och 12:24 beskrivs hur Guds Ord har framgång och antalet lärjungar ökar kraftigt. Men när Lukas i apostlagärningarna talar om att folk kommer till tro talar han inte om att "komma till tro", där medlet skulle vara okänt, utan han säger "ta emot Guds Ord".
Jag är dock väl medveten om att ingen församling är perfekt, den perfekta församlingen kommer vi till sedan i himlen. Jag vet också att det finns flere rätta församlingar här i världen och att vi tillsammans är en del av kroppen, dvs. Kristus, såsom det står skrivet "en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla" Ef. 4:4-6. De uppgifter vi som församlingsmedlemmar har sträcker sig dels inom församlingen enligt Rom. 12:10 "var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning.", men naturligtvis också utanför församlingen för att i kraft av Guds Ord få med flera i de troendes skara. "Uppträd förståndigt mot dem som står utanför och ta vara på varje tillfälle. Ert tal skall alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör svara var och en." Kol. 4:5-6
Jag tackar Herren varje dag Han av nåd låter mig få leva väntar och hoppas på den dag då alla Herrens trogna tjänare skall mötas i evigheten :) Frid med er!
No comments:
Post a Comment