Fundera ensam eller konsultera?

Som läkare är det viktigt och egentligen förutsatt att man frågar hjälp. Ingen förväntas klara sig ensam och ifall en äldre kollega nekar att ge svar gör han tjänstefel. I sommarlivet som läkare utnyttjade jag denna möjlighet till fullo och skulle rakt ut sagt inte ha klarat av en endaste dag utan konsultationssvar.

I det verkliga livet konsulterar jag också gärna. Jag tycker om att fråga folk om råd och diskutera saker som jag funderar på. Eventuellt handlar det i detta fall också på att jag saknar livserfarenhet och kunskap. Tyvärr är det i mitt liv så att jag är väldigt döljande till naturen när det kommer till viktiga saker och då uteblir konsultationerna i just kanske de viktigaste frågorna. Här kunde ske en förbättring i mina kliniska färdigheter i livet :)